- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 6. Gustaf II Adolf /
143

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utmärktaste medlemmarna af hvarje slägt. I rådet suto
Magnus Brahe, Jakob De la Gardie, Axel Oxenstierna
m. fl. Kring sin egen person, så i fred som krig, valde
han främst Axel Oxenstierna, vidare Braherna, Per och
Nils, Banérerna, Per, Johan och Axel, Hornarna, Gustaf,
Henrik och Klas, Lennart Torstensson, Klas Fleming m.
fl. Varande sjelf till egenskaper och börd den störste
bland de stora, behöfde han icke frukta att af denna
lysande omgifning öfverglänsas; alltid och af alla erkänd
konung, äfven utan krona på hufvudet. I denna krets
af allt, hvad fäderneslandet egde ädelt och stort, ingöt
han sin egen anda. Sjelfuppoffring, tapperhet, kärlek för
fosterland och lagar, gudsfruktan och sedlighet visade sig
i konungens hvarje ord, hvarje handling. De andra följde
efterdömet af kärlek både till deras konungslige vän och
till hans dygder; och så uppstod en ädel täflan uti
kunskaper, mod och fosterlandskärlek. Från hofvet spridde
sig dessa tänkesätt till landsorterna och bildade snart en
adel så till sinnelag som börd. Egennyllan blygdes och
dolde sig. Skrytel mot ofrälsestånden och det laglösa
roffandet af oförsvarade bönder rodnade vid en föraktfull
blick från Gustaf Adolf och hans vänner.

För att belöna ulmärklare medlemmar af detta stånd,
brukade konungen alt gifva dem slundom ganska
vidsträckta besittningar, dessa dock alllid belägna nära vid
gränsen. Han ’Sökte dymedelst göra adeln så mycket mera
angelägen om de nya eröfringarnes försvarande. Jag
inflätar deras fördel i fäderneslandets■, sade han. Samma
grundsats iaktlogo också efterföljande regeringar. Så fick
Axel Oxenstierna Wenden, Gustaf Horn Marienburg, båda
belägna i Liffland. Johan Banérs och Karl Gustaf
Wran-gels grefskaper Sordewulla och Salmis lågo på norra
stranden af Ladoga, Flemingska friherrskapet Liebelilz i
öätra Finnland, o. s, v.

För öfrigt var Gustaf Adolf långt ifrån att i Ijenst—
väg uleslulande hylla adeln. En duglig karl framdrogs
och begagnades, hvar ban fanns. Den ofrälse födda Johan
Skytte upphöjdes till riksråd, en förut ganska sällsynt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/6/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free