Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uti Stockholm inrätta ett för hela riket allmänt
konsistorium, men saken gick icke uti fullbordan.
Gustaf Wasas bibelupplaga var redan längesedan
utgången och nu mera ganska sällsynt. Gustaf Adolf lät
densamma öfverse och förbättra, hvarpå 1618 en ny
upplaga utkom, mera praktfull än någon förut inom
fäderneslandet utgifven bok.
De oroligheter, som Johan och Karl genom päbörjade
trosförändringar hade förorsakat, tjenade Gustaf Adolf till
varning. Han höll sig orubbadt vid evangeliska
bekännelsen. Nägra utlänningar föreslogo en sammansmältning
af Luthers och Calvins läror, och sjelfva den teologiske
Axel Oxenstierna lyssnade icke ogerna dertill. Konungen
deremot afböjde saken lugnt, men bestämdt, och sände
upphofsmännerna utur riket; inom Sverge skulle vara en
tro, ett hopp och en bekännelse. Några insmugna jesuiter
blefvo utjagade igen och trenne svenskar, som antagit och
icke ville afsvärja katolska läran, blefvo efter lagens
bokstaf till döden dömde och afrättade. I sig sjelf var dock
konungen vida höjd öfver en inskränkt otålsamhet. Han
sjelf älskade lutherska bekännelsen, och katolikerna voro
hans fiender, både i fältet och rådkammaren; men
besegrade fingo de hugna sig af hans öfverseende och mildhet.
Jesuiterna voro de enda som han aldrig kunde försona
sig med.
TRETTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
GUSTAF ADOLF OCH UNDERVISNINGSVERKEN.
Gustaf Adolf befrämjade på allt sätt vettenskaper och
lärdom, och det bland alla klasser af sina undersåtare.
Vid hans anträde till regeringen hade läroverket i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
