Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underhSll, och sjelfva enkedrottning Kristina förmåddes att
för samma ändamål lösa på pungen. Som väktare och
vårdare öfver detta sitt verk satte konungen Johan Skytte
till akademie kansler, hvari han efterträddes af Axel
Oxenstierna, båda egande och älskande lärdom, men derjemnte
nog kraftfulla alt ordna och i ordning bibehålla hela verket.
Sverges lägre undervisningsverk fingo egentligen först
under Gustaf Adolf sin tillvaro. Förut befintliga skolor
voro nästan odugliga. Gustaf Adolf insåg behofvet af
deras förbättrande; och det var, som man tror, biskop
Johannes Rudbeck och Axel Oxenstierna, hvilka först
framställde förslaget till våra nuvarande gymnasier och lör—
domsskolor. Sådana inrättades uti Strengnäs, Linköping,
Åbo, Wiborg och Westerås. Genom Gustaf Wasa och
hans söner inkommo vettenskaper och bildning bland
rikets högre stånd; det var Gustaf Adolf och dessa af
honom inrättade högre och lägre undervisningsverk som snart
lyfte de mindre embetsmännen och medelklassen utur det
tillstånd af mörker och okunnighet, hvari de tillförne varit.
Gustaf Adolfs åtgärder i dessa hänseenden bära den
gemensamma stämpeln af hans kärlek till vettenskaperna
och hans kärlek till sitt folk; man ser tydligt
bemödandet att genom de förra inverka på det sednare, och det
i så stor utsträckning som möjligt. Detta var till en del
en följd af tidehvarfvets riktning. Den gamla scholastiska
filosofien hade förlorat både anda och anseende, och dess
lärare sysselsatte sig för det mesta med onyttiga
spetsfundigheter. Många stämmor hade höjt sig deremot, bland
andra äfven den store Gustaf Wasa; men det oaktadt
fortfor missbruket. Emedlerlid uppstod uti Paris en lärare
vid] namn Ramus, hvilken tydligt lade i dagen
scholastikens fel och yrkade en lärobyggnad, mera både
lättfattlig samt omedelbart åsyftande menniskosjälens bildning till
kunskaper och dygd. Denne Ramus blef af katolikerna
häftigt angripen och som kättare dömd till döden; men
hans läror utbredde sig och vunno stort anseende bland
protestanterna. Uti Sverge blefvo de af Nic. Bothnensis,
Ericus Schinnerus och Ericus Schepperus först införda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
