Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarpå denne rådsherre verkligen kastades ut genom
fönstret. Slawata ville smyga undan, men Thurn grep honom
i armen och ropade: Se här, ädle herrar, är den andre!
Slawata måste resa samma väg, likaledes skrifvaren; åt de
andra, såsom mindre hatade, lemnades tillfälle att rädda
sig genom flykten. Salen var i tredje våningen; men
händelsevis låg en stor gödselhög under fönstret, hvars
djupa och mjuka bädd mottog de fallande rådsherrarna,
så att ingen af dem led någon betydligare skada. Detta
våldsamma företag var liksom tecknet till upprorets
utbristande öfver hela landet. Alla böhmare, både katoliker
och protestanter grepo till vapen, och fördrefvo allt hvad
österrikare hette. Detta var början af det så ryktbara
trettioåriga kriget.
Den gamle kejsaren och hans förtrogne rådgifvare,
kardinal Klesel, föreslogo att med eftergifvenhet stilla
oroligheterna; men Ferdinand ville ej höra talas om annat
ån stränghet och våld. Han tyckles glädjas åt upproret,
som en laglig anledning att återtaga protestanternas
privilegier, ja att helt och hållet utrota detta hatade parti.
Han fruktade dock motstånd af den mäktige Klesel, och
lät derföre hemligt och hastigt från Wien bortrycka och
på ett aflägset slott innestänga den gamle mannen.
Matthias kunde ej bära dessa olyckor. Sorg och bekymmer
lade honom i grafven.
Ferdinands uppenbart visade hårdhet och
oförsonlighet retade böhmrarna ännu ytterligare. Under anförande
af Thurn och Mansfeld fördrefvo de österrikarne från
Böhmen, Schlesien och Mährrn. Den förre framträngde ända till
Wien, som af honom belägrades, och endast Boucquois
tillfälliga ankomst räddade Ferdinand från att midt uti sin egen
hufvudstad blifva tvungen att underteckna de upproriskas
stolta fordringar. Dessa sednare sammankallade ett
riksmöte uti Prag, hvarest till konung utvaldes pfalzgrefven
vid Rhen, Fredrik den femte. Denne var måg till
konungen af England, och dessutom sjelf en bland de
mägtigaste tyska furstarna, så att böhmrarna tyckte sig äga
skäl att från båda dessa håll, liksom från de andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
