Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bedöma sina fältherrar, och leda underhandlingarna; djerft
begagnande medgången, aldrig förtviflande under den mest
förtviflade motgång. Sådan var den man, som i spetsen
för katolska partiet skulle blifva Gustaf Adolfs motståndare.
Näst Ferdinand utmärkte sig på samma sida hertigen,
sedermera kurfursten af Bäjern, Maximilian. Han var född
1573, och likasom kejsaren uppfostrad hos jesuiterna i
Ingolstadt. Från ungdomen utmärkte han sig genom ett
serdeles ljust hufvud, flit, goda kunskaper och sedlighet;
såsom regerande furste genom drift och ordning och de
klokaste åtgärder i alla grenar af förvaltningen. Han var
af öfvertygelse nitisk katolik, dock icke till förföljelse; en
orubblig anhängare af Österrike genom både klokhet och
personlig vänskap; äfven genom blodsband. Ferdinand hade
nemligen i andra giftet Maximilians syster och Maximilian
Ferdinands dotter, båda med namnet Maria Anna. Vid
kejsarevalet funnos några bland furstarna, hvilka, afundsjuka
på Österrike, ville i Ferdinands ställe utvälja den
högtaktade Maximilian. Det afböjdes, dels af jesuiternas
list, dels af Maximilians egen försigtighet. I stället för
Ferdinands medtäflare blef han dess trognaste vän, och
erhöll derföre, såsom vi förut omtalat, Öfra-Pfaltz och
kurfurstevärdigheten i belöning. — De öfrige bland katolska
furstarna voro mindre ryktbara.
Bland protestanterna var saxiska kurfursten Johan
Georg den utmärktaste i anseende till besittningarnas storlek,
icke till personliga egenskaper; varande inskränkt och
trög af naturen, och än mera genom begifvenhet på
nöjen, i synnerhet på jagten och glaset. Serdeles älskade
han ölet och kallades derföre Ölkonungen eller Öl-Göran.
Med en känsla af dryghet och högmod, ansåg han sig
vara de tyska protestanternas anförare, men förrådde dem
på det skamligaste vid minsta skymt af egen fördel. År
1619 gaf honom Ferdinand obestämda löften om Lausitz,
och straxt var Johan Georg färdig att låta sina troppar
understödja de kejserligas företag mot protestanterna och
den olycklige Fredrik. Då Ferdinand tycktes glömma sin
förbindelse, började kurfursten föra ett häftigt larm öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
