Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belöning herrskapet Friedland med värdighet, först af
riksgrefve, sedan af riksfurste 1623, och slutligen af hertig
1624. Hans ovanliga lycka föranledde afund och en
anklagelse för egennytta och försumlighet. Wallenstein
infann sig personligen i Wien, utdelade å ena sidan 12,000
dukater bland de blifvande domrarne, framställde å den
andra sina bragder i öppen oförliknelig dag. Han blef
frikänd och befordrad till generalmajor.
Wallenstein låg sedermera någon lid sysslolös uti
Böhmen. Han erböd sin tjenst åt hertig Maximilian af
Bäjern, men Tilly, som fruktade en så utmärkt medtäflare,
visste i hemlighet ställa så till att han erhöll vägrande
svar. Detta grundlade först den bittra fiendskap, som
rådde mellan Wallenstein å ena, samt Maximilian och Tilly
å andra sidan. Den förstnämndo kunde dock ej länge
förblifva uti overksamhet. Ferdinand behöfde en krigshär,
men saknade dertill nödiga medel. Då erböd sig
Wallenstein, att till kejsarens tjenst, men på egen bekostnad
anskaffa och utrusta icke mindre än 40,000 man. Man
log i början åt förslaget, såsom ett tomt skryt. Men
nöden fortfor, likaså Wallensteins anbud. Kejsaren tyckte
sig gerna kunna våga ett försök, då det ingenting kostade,
och antog derföre förslaget, med villkor, att endast 20,000
man utrustades. Tjugutusen man, svarade Wallenstein,
skola svälta ihjäl, men femtiotusen kunna sjelfva skaffa
sig födan; och det blef dervid. Öfver hela Tyskland
spriddes ryktet, att Wallenstein ämnade på egen
bekostnad uppsätta en krigshär. Företagets ovanlighet,
Wallensteins kända namn, lycka och frikostighet tillockade
skaror af soldater, icke blott Mansfelds skingrade hopar, utan
äfven mången krigare från Tillys leder; och med förvåning
såg man Wallenstein snart i spetsen för 60,000 man.
Det var med denna här som han 1626 jagade Mansfeld
genom Saxen, Schlesien och Ungern, 1627 eröfrade
Holstein och Jutland samt 1628 belägrade Stralsund och höll
norra Tyskland i tygeln. Man förvånades öfver Ferdinands
lycka att hafva funnit en sådan fältherre. Ferdinand
sjelf erkände tacksamt sin förbindelse, och utnämnde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
