Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afstyrka hvarje omedelbar inblandning uti så vidt utseende
företag. Man borde försöka, sade de, att så länge som
möjligt genom eflergifvenhet undvika det fruktansvärda
kriget. Men år för år insågo de allt tydligare
nödvändigheten och öfvergingo till konungens åsigter. Mot
slutet af 1629 begärde han rådets utlåtande: huruvida man
borde angripa fienden uti Tyskland eller inom Sverges
gränsor afvakta hans anfall. Efter öfvervägande af alla
skälen för och mot blef den förra meningen enhälligt
antagen; dock af den försigtige Skytte med det
uttryckliga förbehåll, derest freden på intet sätt bibehållas kunde.
Konungen förklarade sitt välbehag öfver deras beslut,
tilläggande, att han för egen del redan länge varit af
samma tanka; men hade velat hemställa saken till rådet, för
att sedan icke ensam bära skulden i händelse af
framtida misslyckande.
Redan under föregående året hade Gustaf Adolf
vidtagit nödiga anstalter för det väntade fälttåget. Flera
nya regementer värfvades under Kniephausen, Falkenberg,
Duwall och Hall. Några af de gamla erhöllo tillåtelse
att under sommaren 1629 resa till Sverge för att hvila
ut efter 1628 års tröttande fälttåg. Uti Preussen
qvarlemnades tiotusen man under Axel Oxenstierna och Gustaf
Horn. En mindre styrka under Alexander Lesslie, Nils
Brahe och Taupadel innehade Stralsund och skärmytslade
med de på Rtügen varande kejserliga tropparna. Någon
krigsförklaring aktade Gustaf Adolf så mycket mindre
nödig, som kriget redan var begynt, först genom kejsarens
hjelpsändningar till Polen, sedan genom svenskarnas till
Stralsund. Men för att rättfärdiga sitt företag lät han
till Europas regenter och folk utgå ett öppet bref,
innehållande krigsorsakerna. Sådana felades icke. Kejsaren
hade tagit och brutit Gustaf Adolfs bref till Belhlen
Gabor, samt uppäggat Sigismund till krig så väl genom
löften, som genom hjelptroppar, år 1627 under hertig
Adolf af Holstein och 1629 under Arnheim. Han hade
tillegnat sig väldet öfver Östersjön samt ofredat svenska
handeln; och dessutom tvertemot all lag fördrifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
