Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristian Wilhelm satte sig i spetsen för tropparna och
företog det ena ströftäget efter det andra, oftast med
framgång, emedan han understöddes af nejdens likasinnade
innevånare. Hans troppar ökades dagligen, och hans namn
gick bland folket från mun till mun, såsom den tappre
furste, hvilken till folkets försvar vågat trotsa den
kejserliga magten. Om företagets framgång tviflades sällan,
minst al magdeburgarne sjelfva. Man hotade dem med
Tilly och Pappenheim. De logo deråt, förstärkte sina
fästningsverk och uppförde bland annat tvenne nya skansar
med namnen Trots-Tilly och Trots-Pappenheim.
Gustaf Adolf blef ganska ängslig vid underrättelsen
om Kristan Wilhelms förhastade uppträdande. Han
föresåg nemligen svårigheten att i rätt tid komma till hjelp,
likasom han höll administratorn sjelf mindre duglig till
ledandet af ett så svårt företag. Delta sednare blef också
snart af erfarenheten bekräftadt. Kristian Wilhelm kunde
icke upprätthålla ordning och krigstukt, och blef derföre,
då de kejserlige snart i större antal nalkades, jagad
tillbaka inom murarna och öfvergifven af större delen af sina
sammanrafsade hopar.
För att så mycket som möjligt bidraga till
Magdeburgs försvar, ditskickade Gustaf Adolf en bland sina
skickligaste krigshöfdingar, Didrik von Falkenberg. Under
förklädnad inkommen i staden, blef denne vid sitt
framträdande med glädje emotlagen och snart förordnad till
befälhafvare. Besättningen utgjorde endast 2000 till fot och
300 till häst, ett för en så vidlyftig fästning alltför ringa
antal. Falkenberg påstod, att borgerskapet borde värfva
än mera troppar. Detsamma hade både administratorn
muntligen och Gustaf Adolf skriftligen yrkat.
Borgrarna deremot tänkte på sina penningar. Så mycket
soldater, sade de, skulle blifva dem alltför dyra både att
besolda och underhålla. De hade förut flere gånger
tillbakadrifvit Wallenstein, och borde nu kunna göra
detsamma med Tilly, serdeles som stadens fästningsverk
sedan den tiden blifvit så betydligen förbättrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
