Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket på samma språk besvarades, bvarefter samtalet
fortsattes angående tidens religionstvister och varade öfver
en hel timma, till icke ringa förtrytelse för de bakom
stående öfverstarna, hvilka sins emellan hvjskade, all
konungen borde köra bort jesuiterna i stället för all hålla tal
med dem. Gustaf Adolf märkte deras tankar och sade
vid bortgåendet: Ilvarföre viljen i förfölja dessa
menni-skor? Kunnen i icke se, huru de skada den sak de
förfäkta, och gagna den de bestrida? — I allmänhet visade
han sig mild och öfverseende mot katolska presterskapet,
och berömde i synnerhet kapucinernas gudsfruktan och
rena seder. En bland munkarna, förljust öfver detta
uppförande, kunde icke motstå begäret att omvända en så
utmärkt man, och började derföre genast besvärja
konungen att återgå till den enda saliggörande kyrkan. Denne
svarade allvarligt och lugnt, alt han kände de dikter,
hvar-mcd påfven, till hela verldens förargelse, förfalskat Jesu
låra; huru munkarna, hvilkas ursprungliga lefnadssätt
i och för sig sjelf icke var så synnerligen tadelvärdt, hade
nu mera nästan öfverallt urartat till lättja, liderlighet och
skamlig egennytta, sökande endast klostrens riktande, och
det på bekostnad af enkor och faderlösa barn, ja, af både
land och styrelse.
Från jesuiterna gick han ut till lägret, der allai
tropparna, uppställda uti slagordning, voro med krigsöfningar
sysselsatta. Till sin stora förvåning sägo stadsboarna, buru
konungen ofta steg af hästen och rättade de felande
soldaterna, genom att sjelf taga muskötten och visa dem, buru
hvarje rörelse skulle verkställas;
Dagen derpå, det var Kristi himmelsfärdsdag, höll
konungen först evangelisk gudstjensl uppe på slottet; men
gick sedan ned uti en af stadens förnämsta kyrkor för
att afhöra den katolska. Efter dess slut vandrade ban en
stund fram och tillbaka bland folkmängden. Hans milda
och älskvärda personlighet, tillika med den förträffliga
krigstukten bland tropparna, väckte så mycket mera* heundran,
som man väntat sig motsatsen. Stadsboarna läto icke
Fryxells Ber, Yl. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
