Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sakerna undertiden så förvärras, alt de sedermera aldrig
åter upphjelpas kunde. Wallenstein lofvade nu alt
be-gifva sig till staden Znaim; till hofvet kunde han deremot
alldeles icke komma; som det gissades derföre, att man
efter riksdagen i Regensburg icke tilldelat honom lilteln af
Durchlauchlighet, hvilken honom dock som hertig öfver
Mecklenburg med rätta tillkom. På samma gång
medföljde äfven till Wallensteins tillgifne anhängare, furst
Eggenberg, en skrifvelse, hvari denne uppmanades att
förmå kejsaren till andra tankar och derigenom befria
Wallenstein från det förhatliga uppdraget. Straxt derefter,
det var vid nyårsdagen, kom dock samme Eggenberg, på
kejsarens vägnar, till Znaim och underhandlingarna
öppnades. Wallenstein talade om lyckans obeständighet, om
ovännernas förföljande blickar, om lugnets behag, om
nyttan att i ensamheten begrttnda det förflutna och bereda
sig på det tillkommande. En annan gång yttrade han
sig häftigare: han vore värd alt i all evighet utskrattas,
om han åloge sig att godtgöra alla Tillys och
Maximilians begångna fel. En annan gång åter, alt kejsaren
låtit afhugga sin högra arm och nu vore tvungen alt fäkta
på värja med den store Gustaf Adolf. Oaktadt man
sökte hålla saken hemlig, hade han likväl utspejat, att hofvet
i Wien ämnade sätta honom under konung Ferdinands
befäl. För att i lid förekomma alla sådana planer,
förklarade han högt och beslämdt: Jag vill icke en gång
stå under Gud sjelf, om han också i egen person skulle
stiga ned för att anföra våra krigshärar. Efter detta
och ’ mycket annat talande lät han ändteligen förmå sig
till följande löfte. Han skulle uti Znaim åt kejsaren
samla och ordna en krigshär af 40,000 man, della inom tre
månaders tid, räknadt från början af året 1632.
Deremot fordrade han, att samma troppar skulle under tiden
stå under hans enskilda befäl och icke vara förbundna
till några krigsrörelser; slutligen att sjelf efter dessa tre
månader helt och hållet befrias från allt vidare besvär
med denna besvärliga sak. Man kom öfverens om härens
samlande och Wallensteins öfverbefäl, men den sista punk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
