Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenskarna Öfversvämmade och förhärjade hans länder
samt bad om hjelp till deras fördrifvande. Kejsaren,
som fruktade, att Gustaf Adolf skulle från Bajern inbryta
i Österrike, Jät genom omvägar gifva Wallenstein
tillkänna samma sin önskan; ty befalla kunde han icke enligt
den förut gjorda öfverenskommelsen. Wallenstein svarade,
att Böhmen måste först och främst befrias. Han bad
vänligast, det kurfursten under tiden ville gifva sig
tålamod. Derpå tågade han norrut mot Prag och lemnade
Bäjern och dess hufvudstad värnlösa i svenskarnas hand,
och sjelfva österrikiska arfländerna öppna för deras infall.
Sedan Saxarne blifvit bortjagade, förnyade Maximilian sin
anhållan, och föreslog en förening mellan de båda
härarna, den österrikiska och den bäjerska. Nu ändteligen
lemnade Wallenstein sitt bifall; men på följande villkor,
att riemligen: l:o båda härarna skullo slå under
Wallensteins omedelbara öfverbefäl, så länge de voro förenade,
och 2:o de skulle tåga, icke till Bäjern, utan till
Nürnberg. Maximilian hade ingen annan utväg än att
godkänna dessa punkter, och ställa sig under den batade
fiendens befäl. I hast inlades besättningar i Ingolstadt
och Regensburg, hvarpå den öfriga bären så fort som
möjligt skyndade mot norden.
Det var i början af Juni år 1032, och i den lilla
bergsstaden Eger, som österrikiska och bäjerska härarna,
som Wallenstein och Maximilian träffade hvarandra.
Officerarna på ömse sidor betraktade med spänd
uppmärksamhet det märkvärdiga mötet emellan båda furstarna.
Maximilian beherrskade sig fullkomligt, och visade i hvarje
rörelse, hvarje ord den mest förekommande artighet och
vänskap. Wallenstein icke så. Hans ansigte skiftade färg,
bans röst, hans läppar darrade och en hvar såg tydligt
uti de spända anletsdragen bemödandet att tygla den
utbrytande vreden. Flere gånger öppnade han munnen till
bittra förebråelser; men Maximilian visste alltid att med
slughet och vänlighet gifva undvikande svar och leda
samtalet på andra ämnen. Så aflopp första personliga
sammankomsten utan något utbrott. Men om qvällen ensam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
