Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TÅGET TlIX LÜTZEN.
Såsom vi rédan berättat, hade Wallenstein för.afsigt
att med sina lalrika härar öfversvämma Saxen och
der-igenom tvinga dess kurfurste att afsäga sig förbundet med
Sverge. Gallas med betydliga troppar låg vid böhmiska
gränsen; från Bäjern tillkallades Altringer; från
Neder-Saxen Pappenheim. Sjelf hade Wallenstein härjat vestra
och medlersta Kur-Saxen, hvarefter han vid Leipzig
förenade sig med den kommande Pappenheim och tågade mot
nordostliga sidan. Men just i detsamma fick han veta,
att konungen redan anländt till Thüringen och att
betydliga förstärkningar under hertigen af Lüneburg
skyndade från Neder-Saxen till dess möte. Wallenstein ville
hindra1 konungen från att förena sig med dessa troppar,
och att intränga uti det bördiga Meissen. Han hastade
derföre tillbaka för att bemägtiga sig alla öfver
Saale-flo-den ledande bryggor, men kom dervid för sent; svenskarna
hade redan Naumburg inne; Han stannade då vid
Weissen-fels för att se, hvad konungen ytterligare ämnade företaga.
Efter afskedet från sin’ gemål skyndade Gustaf Adolf.,
till Naumburg, hvilken stad haris förtroppar redan hade
besatt. Oet lyckades ’ dem att derigenom förekomma -
några af Holks röfvaréskaror, hvilka hade ämnat sig: dit att,
som det hette, utkräfva en förra året af Tilly utskrifven,
men icke uppburen brandskatt. Folket, utom sig af glädje
att hafva undsluppit ett så hotande besök* mottog
svenskarna som efterlängtade bröder, konungen sjélf som .en
räddande engel. Vid intåget trängdes de under tusende
vördnads- och kärleks-betygelser kring hästen, täflande om
att kyssa, att vidröra den älskade furstens kläder. Gustaf
Adolf mottog dessa hyllningar med nedlåtande mildhet och
tacksamhet, denna gången dock blandad med sorgligare
känslor. Han vände sig till hofpredikanten: Fabricius, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
