Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAGETS FÖLJDER.
Wallenstein befann sig genom dessa förluster så
försvagad, alt han helt och hållet misströstade om att kunna
bibehålla sig uti det iiendtliga Saxen och det oakladt den
ännu större förlust, som svenskarna genom konungens
död på samma gång hade lidit. Han tågade till Böhmen,
dit medförande, enligt någras berättelse, blott tiotusen
man, enda qvarlefvan af hans förra talrika troppar. Alla,
som utmärkt sig genom tapperhet, blefvo rikligt belönade,
och Piccolomini ensam erhöll en skänk af tiotusen
riksdaler, Pappenheim en präktig minnesvärd, hans enka ett
betydligt underhåll. A andra sidan anställdes en
allvarsam räfst med sådana, som icke fullgjort sin skyldighet,
och flere ehuru högt uppsatta både till börd och embete
blefvo oaktadt alla förböner afrättade.
Genom delta återtåg lemnade Wallenstein hela det
öfriga Tyskland uti svenskarnas våld och erkände i och
med detsamma sitt nederlag. Slaget vid Lfitzen räknades
dock uli alla katolska länder som en vunnen seger; så
stor vigt fästades vid Gustaf Adolfs person. Oti Wien,
Brttssel och Madrid sjöngs Te Deum. På sistnämnde ställe
uppfördes i tolf dagar å rad lysande skådespel, med
Gustaf Adolfs död både till anledning och innehåll.
Ferdinand uppförde sig med mera sans. Han yttrade ingen
högljudd glädje. Det säges lill och med att han fällt
tårar vid åsynen af konungens blodstänkta kyller.
Djupare var den sorg, bittrare de tårar, som hela
det protestantiska Europa fällde vid den store konungens
död. Sverge stod häpet och förstummadt. Rådet visste
icke, hvad det skulle råda, befälhafvarne icke, hvad de
skulle befalla, och Axel Oxenstierna hade sin första
sömnlösa natt. Många kunde icke bära den förkrossande
tidningen, och gamle Magnus Brahe och Jakob Spens dogo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
