Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likasom hennes öfriga företag, och hon beslöt på fullt
allvar att rymma landet. Konungen i Danmark, som ville
förekomma alla ytterligheter, afstyrkte både ifrigt och flere
gånger, men fåfängt; och i öfverenskommelse med hans i
Stockholm varande sändebud vidtogos alla till flykten
nödiga anstalter. Utförandet bestämdes till Juli 1640.
Drottningen plägade en gång i hvarje månad hålla tre dagars
fasta, hvarunder hon ensam med kammarfrun lefde
innesluten på sitt rum. Denna gången hade hon under någon
förevändning skickat bort hofmarskalken, och förklarade
sedan, att hon ämnade utsträcka fastan till sex dagar,
och lät inbära mat i förhållande derefter, hvarpå slutligen
dörren stängdes. Rummet vette åt trädgården, i hvilken
var anlaggd en betäckt löfgång, som räckte ett långt stycke
från slottet. Under följande natten gick enkedrottningen
ned i trädgården, smög genom löfgången till stranden och
rodde sedan på en båt öfver den lilla midt framför
liggande viken. Uti parken steg hon till häst och skyndade
i sällskap med några förtrogna herrar nedåt skärgården.
På vägen utgaf hon sig för en borgaredotter från
Nyköping; en i sällskapet varande dansk målare skulle föreställa
hennes fästman; föräldrarna, hette det, hade sökt hindra
deras förbindelse; deraf den nu i hemlighet företagna
flykten, deraf de tårar, som den lättrörda drottningen icke
mägtade återhålla. Uti skären utanför Trosa steg hon
ombord på en liten förhyrd skuta, hvilken förde henne
till Gottland. Der väntade tvenne danska krigsskepp, från
hvilka hon efter motvind och svår sjösjuka slutligen
landsattes på Falster.
Emedlertid kom hofmarskalken tillbaka till Gripsholm
och frågade efter enkedrottningen. Gud vet, sade
hofpredikanten, huru hon befinner sig! Då jag vid de förra
fastorna höll morgon- och aftonbön utanför dörren, hörde
jag alltid hennes röst beledsaga afsjungandet af psalmen.
Men denna gången har jag icke kunnat förnimma ett enda
ljud. Hofmarskalkens fru hade dessutom anmärkt, att hon
icke, som förut, hört ljudet af enkedrottningens steg. Man
blef orolig och klappade på; men intet svar följde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
