Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kretsarne, och han utfärdade genast brefven derorn.
I detta företag understöddes han af Frankrike,
Bran-äenburg, Wurlemberg, men motarbetades från andra
håll både ifrigt och ihärdigt, serdeles från Kur- och
Neder-Saxen. För att besegra nämnde hinder, begaf
sig Oxenstjerna ofördröjligen till Dresden. Kurfursten
mottog honom med yttersta höflighet, och talade
mycket om sin förbindelse till Sverge och dess atlidne
konung, och om sitt beslut att icke öfvergifva
prote-lestantiska saken; men då Oxenstjerna yrkade närmare
förklaring och mera bestämda åtgerder, svarade
kurfursten blott med allmänna ordalag. Oxenstjerna gick
honom då närmare på lifvct och föreslog, att
antingen l:o skulle det protestantiska Tyskland nu, som
under Gustaf Adolfs lifstid, ställa sig under Sverges
ledning; eller 2:o dela sig i två serskilda härar,
hvar-af Sverge och Kur-Saxen kunde anföra hvar sin; eller
3:o om Tyskarne ensamma mägtade försvara sig, att
de då borde gifva Svenskarna full skadeersättning.
Men äfven på dessa förslag kunde intet svar erhållas.
Kurfursten var för högmodig att enligt det första
ställa sig under Sverges ledning; och han visste ej,
hvar han skulle anvisa skadeersättningen enligt det
tredje. Den andra utvägen syntes drägligast, men
kurfurstens egenkärlek fordrade, att han, som den
förnämsta protestantiska landsherren, också borde
ensam stå i spetsen för protestantiska partiet, och
såsom sådan kände han äfven liiligare det förnedrande
för Tyska staterna, alt ställas under ett främmande
rikes ledning. Men med allt detta var han för svag
och obeslutsam för att fatta, än mer för att uttala
något afgörande beslut. Oxenstjerna måste lemna
Dresden ulan att hafva utpressat något sådant. Också
Frankrike och Brandenburg bemödade sig att närmare
förena kurfursten med Sverge, men fåfängt. Tvärtom
märkte man hos honom en tydlig obenägenhet för
detta land, och i sina bref till de andra Tyska
protestanterna varnade han dem ofta från att öfverlemna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
