Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derföre utan all anledning till täflan. Sjelf på samma,
sått stående, framställde han Svenska kronans förslag.
Förnämligast innehöll det: l:o Att mellan de fyra
kretsarna och Sverge skulle ett Evangeliskt förbund»
ingås till ömsesidigt försvar. 2:o Att Tyska, eller
som det då kallades, Romerska riket, skulle
återställas uti alla sina fri- och rättigheter. 3:o Att Sverga
skulle bekomma skadeersättning för sina uti Tyskland»
gjorda omkostnader.
När underhandlingarna härom började, uppstod
naturligtvis mycken villervalla genom de serskilda
staternas ombud, af hvilka hvart och ett talade för sig,
iå för det allmänna; och det tv ektes nära omöjligt»
att förena dem till gemensamt beslut. Att förbund
skulle ingås och rikets frihet upprätthållas , derom
voro alla ense; men om medel och sätt, uppstodp
långa och svåra tvister. Först och främst hvem, som
skulle blifva ledare af kriget. Tysklands stolthet ville
ogerna underkasta sig främmande förmanskap, utan
häldre till anförare välja en infödd herre. Härtill kum*
de ingen annan komma i fråga, Un Johan Georg at
Saxen; hvilken också tydligen efter»lräfvade denna
utmärkelse, och det icke utan medhåll. Men, allt sedan
han för att vinna Lau’ilz, förrådde kurfursten afPalz,
hade han ådragit sig det protestantiska Tysklands
misstroende och hat, liksom hans egna person ådragit sig
allas förakt. Dessutom tycktes det orimligt att taga
Ku r-Saxen till öfverhufvud, hvarigenom de-;s fältherrar
Arnheim och hertig Frans Albert af Lauenburg,
beg-gedera med tvetydigt rykte, skulle föra befälet öfver
sådana män, som de Svenska böfdingarna Guslaf Ilorn,
Joban Banér, hertigarna Bernhard af Weimar och Georg af.
Luneburg m. fl. För Sverge talade äfven mycket annat:
den tacksamhet, det räddade Tyskland var detsamma
skyldigt: den omständigheten, alt både Saxen och
hela det protestantiska Tyskland redan engång ställt sig
under Sverges ledning: slutligen att Sverge hade da
bästa härar och härförare, samt nycklarna till Tysklands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
