Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»ställde sina lif.» Detta var tonen icke endast hos
soldaterna utan ock hland officerarne, af hvilka
många voro, enligt Oxenstjernas ord, endast
lyckoriddare. I spetsen för rörelsen stod öfverste Joachim
Milzlafi. Sjelf hade denne i Danmark blifvit förklarad
ärelös och bortjsgad; sedan upptogs han i Svenskt
tjenst. Han var en orolig och elak man, dock
ganska slug och vältalig, och hade helt och hållet vunnit
soldaternas öra. Längre fram öfvergick han till
kejsaren, blef fången, förd till Sverge och satt i fängsligt
förvar på Nyslott, der han dog. Den andre
anföraren var öfverste Konrad Bertram Pfuel, eljest kallad
lille Pfuel, med nästan alldeles lika sinnelag och öden,
som den förre. Dessa två männer upphäfde sig till
försvarare för det allmänna bästa. De tadlade
Oxen-stjerna, äfven norn, mot hvilken sednare de
utsprid-de nidskrifter, hvilka af mången gerna lästes, ty i
sjelfva soldalhoppn var Horn ej älskad, emedan han
med sina menskliga tänkesätt ville sätta gräns för
plundringar och tygellöshet. MilzlalT och Pfuel
vun-no förtroendet; Horn misstrodddes. Skottarna ville
dock aldrig deltaga uti upproret, och gamle Ruthvven
yttrade bögljudt sin afsky, då man sökte leda honom
dertill. Men bland Tyskarna grep orolighetsandan
omkring sig. Man anade också mägtigare fast osynliga
ledare. Kurfursten af Saxen, på hvilken
Protestanterna gerna ville skylla allt ondt, sades hafva mutat
Mitzlaff. Andra påstodo, och troligen med mera skäl,
att hertig Bernhard hemligen haft sin hand med i
spelet för att vid detta tillfälle drifva igenom sina
enskilda afsigter. Allt nog. Den 20 April undertecknade
större delen af befälet en skrifvelse, hvari förklarades,
»att de ville veta, hvem de tjena, hvem de betalas af;
»de vilja ej lefva som röfvare, utan fordra ordentligt
»uppehälle, och föreslå, att hvart regemente skulle
ufå en viss nejd att lefva af. Förr än detta skedt,
»ville de icke taga ett enda steg mot fienden» o. s. v.
Horn, som redan förut varit hos Oxenstjerna och un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
