Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLFTE KAPITLET.
SLAGETS FÖLJDER.
Uti slaget vid Nördlingen förlorade Sverge 12,000
man; men vida vigiigare var förlusten af dess
krigare-ara, och af det anseende, hvarmed det hittills hade
åtminstone till en del lyckats att hålla protestanterna
tillsammans. Underrättelsen om nederlaget kom som
ett åskslag öfver det ännu i Frankfurt am Mayn
trätande Evangeliska förbundet. I största hast och,
såsom några berätta, på en enda natt fattades det förut
så länge omtvistade beslutet. Man beviljade nu både
mynt och folk, så att, om ett dylikt beslut förut
blifvit taget, skulle olyckan vid Nördlingen svårligen
kunnat inträffa. Nu var det för sent. Också stod hjelpen
endast på papperet; många kunde icke, andra ville
icke underskrifva. De flesta skyndade hem, enhvar att
bevaka sitt eget bästa. Uti November sammankallades
de åter till Worms; få kommo; inga vigtiga beslut
blefvo tagna; och när fienden nalkades, skingrade sig
alla ledamöterna. I början af följande året samlades
de ånyo, men för sista gången. Efter några
obetydliga öfverläggningar skiljdes de åt. En del sökte skydd
hos Frankrike; de andra cch flesta hos kejsaren.
Efter slaget delade sig Svenska hären åt två
sidor. Rhengrefven Otto Ludvig gick åt Elsas, och rar
Österrikarne trängde efter, och han förtviflade om att
kunna försvara sig, började han underhandla om
förbund med Frankrike, men dog d. 6 Oktober till stor
saknad för protestantiska partiet.
Hertig Bernhard blef genast efter nederlaget
ut-drifven ur Schwaben och gick med lemningarna af sin
och Horns kiigshär nedåt Mainz. Oordning och
elände föregingo och följde. Sverge mäglade ej
understödja honom. Frankrike, Kur-Saxen, Luneburg,
Branden-burg och Hessen ville ej. De protestantiska städerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
