Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det förnämligast ålåge Gustaf Adolfs vänner att rädda
Gustaf Adolfs verk och tillika det nu i nöd varande
fäderneslandet. Med dessa och dylika skal förmådde
han Banér att stanna qvar och åtaga sig ett nytt
befäl. Dock var Banér ännu så svag, att han icke
genast kunde träda i verksamhet. Sedan han derföre
fällt afskedets tårar vid konungens lik, begaf han sig
med maka och barn till Egeln vid Magdeburg, för att
der uti lugn återvinna hälsan.
Efter Thurns redan omtalade nederlag vid
Stei-nau 1) kallade Oxenstjerna Banér åter till verksamhet
och förordnade honom till anförare för den betydliga
reservhär, som Sverge uti Ofver-Saxen uppsatte. Det
var i spetsen för dessa troppar, som Banér hade det
kinkiga med Saxarna gemensamma fälttåget 1634,
hvilket vi redan förut berättat 2).
Då efter slaget vid Nördlingen Banér blef i
Böh-men öfvergifven af både Saxen och Brandenburg,
tågade han till Timringen. Han hade önskat vända sig
åt Franken för att derifrån understödja hertig
Bernhard; men vågade ej, ty Saxens och Brandenburgs
tvetydiga uppförande hotade att slänga Svenskarna från
Östersjön. Också började Brandenburg redan drifva
hemliga stämplingar med Pomeranerna, och var på god
väg att locka dem från Sverge , då Oxenstjerna och
Banér ditsände tre regementen rytteri, hvilka
aiskräm-de dem från hela företaget.
Sedan mellan kejsaren och Kur-Saxen
beredelse-friden uti Pirna blifvit afsluiad, måste kurfursten
draga sina troppar ur de kejserliga arfländerna. Han
ville sedan icke med de samma belasta sina egna
un-dersåtare. Uti Pirna var dessutom öfverenskommet, att
kejsaren skulle åtaga sig Fransmännens, men
kurfursten Svenskarnas fördrifvande. Mot slutet af år 1634
skref och begärde derföre den sednare, att Svenskarna
i) Se pag. 59. a) Se pag. 86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
