Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar med de förstärkta Kroaterna endast till
Lubbe-rass, fienden till Barut. Den 22 blefvo Svenskarna
åter igen af skärmytslingar uppehållna och kommo
blott något närmare Odern; de kejserliga deremot till
Furstenwalde. Den 23 gick Banér vid Furstenberg
utan förlust öfver Odern; fienden, som redan vunnit
behöfligt försprång, hvilade ut, för att hämta krafter.
Den 24 Juni kommo Svenskarna till Drossen; de
kejserliga tågade på vestra sidan Oder till Kiistrin; och
Marazini, som förut varit i Kiistrin, skyndade till
Landsberg. Den 25 Juni hunno Svenskarna halfväges
från Drossen till Landsberg; Gleen deremot gick från
Kiistrin till att förstärka Marazini. Den 26 kom
Banér till Landsberg. Han hade ämnat att i denna stad,
som ännu innehade Svensk besättning, gå öfver
War-tafloden, och sedan på vinst och förlust slå sig
igenom Marazinis troppar. Men han fann för sig icke
blott Marazini utan äfven Gleen, således en nära
dubbelt så stark fiende, i hvars åsyn det var alldeles
omöjligt att gå öfver den månggreniga, träskomgifna
Warta. Banérs ställning var förtvitlad; framför honom
Warta med öfverlägsen fiende; till höger Polen,
Sver-ges halffiende, som troligen skulle begagna ett
sjelfta-get genomtåg till krigsanledning, och som deremot
gerna skulle öppna sitt land för de kejserliga, hvilka
således der likaså lätt som vid Landsberg kunde
stänga öfvergången öfver Warta. Till venster var
Oder-strömmen, och der bakom de öfriga kejserliga
tropparna under Isolani och Buchheim. Omkring Banér
uti det hörn, der han stod, ingen fast ort till försvar,
intet förråd till underhåll, ej ens för et t par dagar.
»Nu,« skrefvo de kejserliga härförarne till Wien, »nu
»hafva vi ändtligen fått Banér in uti säcken.o
Banér var utom sig af ängslan och harm.
Denna sista känsla gaf han i synnerhet luft emot
Beaure-gard, ett ombud, som Richelieu underhöll uti Svenska
lägret. Banér påstod nämligen, att hela hans olycka
kom deraf, att Frankrike drog så länge i betänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
