Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vit om hans belägenhet. »Ja!» sade han, »de hade
»mig fången; men de glömde att knyta för säcken.»
Baners vid detta tillfälle visade beslutsamhet,
kraft och lycka, väckte mycken uppmärksamhet, och
Återtåget från Torgau har blifvit ganska ryktbart
i krigshistorien. Jemnte Baner utmärkte sig under
detsamma Erik Slange, Karl Gustaf Wrangel ocb Adam
Ffuel.
Det tyckes, som fienderna sjelfva blifvit så
förvånade, öfver Baners lyckliga räddning, att de i början
icke visste, hvad de skulle företaga; ty Svenskarna
lemnades flere veckor i ro, ehuru de också efter
föreningen voro sina fiender helt och hållet underlägsna.
Men mot slutet af Augusti närmade sig Gallas,
hvilken nu tagit befälet öfver alla de förenade härarna.
Då lemnade Banér Stettin åt Torstensson och Ilinter
Pommern åt Adam Tfuel att försvaras. Emedan
fienden tycktes rikta sitt anfall förnämligast mot
För-Pom-mern skyndade Banér och Herman Wrangel sjelfva
dit, och ställde sig den förre bakom Trebel-fioden vid
Triebsees, den sednare bakom Peenefloden vid Loitz,
för att, förskansade vid dessa vattendrag, skydda
Sver-ges sista Tyska besittning, det bakom liggande hörnet
af Pommern. Det var alldeles samma ställning, hvari
Gustaf Adolf första gången hejdade Tillys anfall. I
tre veckor motstodo också Svenskarna hvarje Gallas
bemödande, så att han för brist på munförråd måste
den 11 September draga baklänges åt Neder Saxen. —
Men sedan hans soldater blifvit derstädes uppfriskade,
kom han tillbaka mot Svenska tropparna bakom
Tre-bel. Dessa voro uti en belägenhet, mer ömkansvärd
än någonsin under hela kriget. Allt vunnet byte hade
under det jagade återtåget måst öfvergifvas, då äfven
befälets och större delen af rytteriets hästar blifvit
borttagne för att rädda kanonerna. Befälet hade inga
pengar, soldaterna trasiga kläder och inga skor; på
krigs och munförråd var den största brist. Men
hären anfördes af Banér, Herman Wrangel, och den nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
