Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gånger under hösten och understöddes af Baners båda
bröder och af hans svåger riksskatt^ästaren; men
beständigt sträfvade rikskansleren deremot. Per Baner
blef sjuk af harm, och uti December samma år
uppstod uti rådet mellan honom och rikskansleren en så
häftig ordväxling, att ljudet, till och med orden,
hördes af vaktmästrarna i yttre rummet. Men
Oxenstjer-na dref igenom sin sats: ¿Sverge behöfde Johan
Ba-»nérs tjenst; derföre måste Johan Baner tjena.»
Och Banér tjenade, och gjorde ytterligare det
förut omtalade lysande anfallet mot Begensburg. Men
under det brådstörsta återtåget led hans hälsa af harm
öfver Weimarianerne, af oro för hären och af brist på
hvila, då han knappt dag eller natt kom ur sadeln»
Detta försvagade krafterna. Träffningen vid Pressnitz,
då han mot Piccolomini skyddade Svenska hären, var
sista gången, som Banér kämpade för sitt fädernesland»
Vid inträdet i Meissen kände han sig illamående. Uti
ltenburg blef sjukdomen svårare och öfvergick i
slutet af Mars från hvardags- till tredjedagsfrossa. Af
if-ver i tjensten lät dock Banér kringföra sig än i
häng-bår, än i vagn; men sjukdomen förvärrades, och han
måste snart hålla sig inne. Emellertid nalkades de
kejserliga allt mer och mer; och Svenskarna, ehuru
förenade med Weimarianerna, förmådde ej göra motstånd.
Banér måste lemna Altenburg d. 6 Apr. Han hade
sista veckan hållit sig inne och derunder hämtat
krafter, så att man första dagsresan med glädje såg honom
sitta upprätt i vagnen. Men skakningen och kylan
retade sjukdomen. Andra dagen d. 7 Apr. mellaa Zeitz
och Weissenfels fördes han åter i hängbår. Också här
ingen hvila, ty de kejserliga följde i hälarne. Den 8
ämnade han sig till Merseburg, men tålte ej skakningen
afen påskyndad resa. Han kom fram först d. 9 April,
försvagad, afTallen, så att han knappt kunde
igenkännas. Läkare förklarade, att en fortsatt resa skulle
o-felbart medföra döden. Af detta likasom af verkliga
krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
