Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jno från Sverge härens ombud tillbaka. De hade i
Stockholm blifvit utmärkt väl emottagna. Flere af
deras fordringar hade visserligen blifvit afslagna; men de
sjelfva liksom hären prisade för hittills visad tapperhet
och trohet. Sjelfva rikt begåfvade, och med i ika löften åt
hären, återvände de uti bästa sinnesförfattning, och
meddelade den äfven åt sina kamrater. På detta sätt
lyckades det att sammanhålla tropparna, tills den nya
befälhafvaren anlände.
TJUGUÅTTCNDE KAPITLET
UNDERHANDLINGAR 1641.
Innan vi begynna raden af Leonhard
Torstens-sons fälttag, vilja vi anföra de flere vigliga
tilldragelser, som under detta år timade.
Efter sin fångenskap i Stockholm, blef Arnheim
mer än förut upptänd af ett lågande hat mot Sverge,
oth han sökte på allt sätt hämnas. Han for omkring
till Köpenhamn, Berlin, Warschau och Dresden, och
arbetade öfverallt på ett förbund mot Sverge. Första
afsigten tyckes hafva varit alt bilda ett tredje parti;
men då sådant medförde många svårigheter, vände man
sig slutligen till kejsaren. Lik en ny Wallenstein,
lof-vade Arnheim uppsätta en här af 16,000 man, och
blef i förväg af kejsaren och Kur-Saxen utnämnd till
generalissimus öfver samma troppar. Till bonom
sällade sig alla Sverges bittraste fiender; mest
befälhaf-Vare, som öfvergifvit dess tjenst; hertig Frans Albert
af Lauenburg, som skulle blifva fältmarskalk; MilzlafT,
upprorsmakaren mot Horn 1633; Krokow,
upprors-makaren mot Banér 1635; och slutligen den ytterliga
Svenskfienden, Meklenburgaren Herman Bootb, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
