- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 7. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 1 /
232

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mot Polen fördt olyckligt krig, och fruktade Svenska
svärdet alltsedan Jakok De la Gardies tid. Regeringen
i Stockholm beslöt detta oaktadt att till Moskau
alTar-da en ståtelig beskickning för alt uppvärma
vänskapen.

Engelska och Danska hofven voro i nära förbund.
Men inom England var en betydlig statsomhvälfning i
full gång. Det kunde ej sköta sig sjellt, än mindre
hjelpa andra.

Spanien var aflägset och af Holländska flottan
stängdt från Norden; samt kämpade dessutom med det
upproriska Katalonien och nyss frigjorda Portugal.

Ytterligare anmärktes, att Sverges krafter skulle
måhända icke förslå till både Tyska och Danska krigen
på engång. Ifall det förra blelve försummadt, kunde
man gå miste om de fördelar, man i Tyskland redan
tillkämpat sig, nemligen hoppet om Pommern. Rådet
ansåg likväl Sverges förhållande till Danmark vida
vig-tigare än det till kejsaren. Pommern vore väl godt
att hafva, för att derifrån kunna falla Danmark eller
Polen i sidan; men det skulle blifva dyrt att
underhålla samt inveckla Sverge i många strider. Att
vinna ett af Danmarks för Sverge välbelägna landskap
vore vida bättre. Således häldre än alt ytterligare
tåla tullprejningarna borde man i afseende på Tyska
friden lemna hoppet om landvinning och nöja sig med
penningar; summan utsattes till mindst 13,000,000
riksdaler.

Efter dessa förberedande öfverläggningar uppstod
fråga om krig eller fred. Axel Oxenstjerna och Per
Banér voro de enda i hela rådet, som framställde
några betänkligheter. Alla de andra, anförde af Per Brahe,
voro ifriga på krig. Johan Skytte rådde till »kraftiga
nbeslut , deraf skrämmes ofta Juten.» Gyllenhjelm
ville »angripa Dansken, innan denne tappat blodet af
»oss så, att vi sedermera ingenting förmå.» Den
gam-ie, nära blinde Jakob De la Gardie framkom med sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/7/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free