- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 7. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 1 /
236

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att under låtsad räddhåga tala höfligt med Danskarna,
afråda Svenska köpmännen från klagomål!, beskydda
dem lamt, äfven mot påtagliga orättvisor o. s. v.
Äfven Salvius fick tillsägelse att väl i yttersta hemlighet
hädanefter som hittills reta Hamburg mot Danmark;
men att med skenbar ifver söka bilägga alla
stridigheter mellan staden och nämnde rike. Dessa konstgrepp
verkade. Danska rådet trodde sig säkert och svarade
undvikande och kallt. Med afseende på hotelserna i
Svenska rådets sista bref, yttrade Cortitz Ulfeld, »att
»han sett, det Svenskarna förklarat sig ej längre kunna
»lida Danska åtgcrJerna i sundet. Han ansåg
det-»ta som en krigshotelse och bad Svenskarna
va-»ra välkomna. Danskarna skulle möta dem på halfva
uvägen.»

Uti Oktober samlades Svenska ständerna. Adeln
gick i spetsen och lofvade i händelse af rikets behof
öka sina skatter, om de andra stånden ville göra
så med. Efter något, men obetydligt prutande åtogo
sig alla ständerna icke blott de gamla skatterna, utan
ock någon förhöjning. Hemliga utskottet (med
undantag af Bengt Skytte, som här första gången visar sig
och sin motsägelseanda) röstade alla för krig emot
Danmark, så framt ej Sverges rättvisa anspråk bifölles.
Vid riksdagens upplösning tackade Oxenstjerna
»stän-»der och utskott för deras beredvillighet och hjelp,
»hvarigenom fäderneslandet nu står upprätt, och äfven
»kan för framtiden hoppas på Guds hjelp 1).w

Hela sommaren väntade Svenska regeringen på svar
ifrån Torstensson, men fåfängt; ju längre det dröjde,
desto oroligare blef man. Ändtligen fram på hösten
kom från andra håll underrättelse, att Torstensson
dragit sig åt norden. Rådet förstod nu, att deras
befallning kommit fram och att han ämnade densamma
verkställa. Sedan återkom äfven Törnsköld och be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/7/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free