Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ekarna uträttadt. Orsaken var förnämligast de vidriga
stormar, som fördröjde och skadade flottorna; men
också till en del den omständighet, att Kristina, helt
olika sina förmyndare, antingen förlamade eller
åtminstone icke pådref krigsrörelserna; hvilket förhållande
vi i nästa kapitel utförligare skola berätta.
I
F YR ATIOFÖ HST A KAPITLET.
FREDEN I BRÖMSEBRO.
Danmark önskade fred; Sverge likaså, och
Frankrike var om båda de nordiska magternas förlikning högst
angeläget, på det Sverge måtte vända sina vapen
odelade mot kejsaren. Ett mete utsattes. Underhandlare
på Svenska sidan voro Axel Oxenstjerna, Johan Skytte
och Ivänue andra riksråd; å den Danska
rikshofmästa-ren CorGtz Ulfeld, rikskansleren Kristian Sehestedt
också biträdda af tvänDe riksråd: medlare några
Holländska sändebud, anförda af Jakob de Witt, samt
Fransmannen La Thuillerie. De möttes i Februari vid
gränsen mellan Småland och Blekingen; Danska,
Fransyska och några af de Holländska sändebuden
stannade i Kristianopel; Svenska och den Holländska de Witt
i Söderåkra. Brömsebro, just på gränsen, skulle
blifva det egentliga underhandligsstället.
Emedan ömsesidiga sinnesstämningen mellan de
båda stridande var högligen uppretad, föreslog La
Thuillerie, att fredsombuden borde undvika personliga
sammankomster, hvilka lätteligen kunde föranleda
ordväxling, bitterhet och slutligen fredsverkets
upplösning. De krigförande borde i stället genom sina
medlare skriftligen underhandla. Detta antogs
ömsesidigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
