Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gets slut gifte han sig med en furstinna af
Saxen-Lauen-burg; men afled utan barn.
Bajerska generalen Johan de Werth, son af en
Nederländsk bonde, hade utan uppfostran, börd eller
penningar, blott genom mod och duglighet bragt sig
upp. Han var känd som den skickligaste
partigänga-re på katolska sidan; en motståndare mot Königsmarck
och Taupadel på den evangeliska. Men härjemnte
förenades ett våldsamt och rått sinnelag; hans ryttare
utmärkte sig för vildhet och härjningar; han sjelf
kallades af folket Den svarta grefven. Han råkade
slutligen i missförstånd med kurfursten af Bäjern, och
dog straxt efter krigets slut.
Dessa voro de förnämsta härförare på katolska
sidan. De voro icke många, och med undantag af
Pic-colomini och De Werth ej heller utmärkta. Då man
granskar förhållandet, finner man, att endast
erkeher-tigen och Hatzfeld voro infödda Tyskar; De Werth
Nederländare; Gallas och Piccolomini Italienare.
Äfven flere härförare af andra ordningen voro
utlänningar t. ex. Montecuculi, De Souches, Gonzaga, Bruay,
Isolani, Maradas, m. fl. Det är märkvärdigt, att,
ehuru nästan heia Tyska folkmassan stod under vapen,
kunde den likväl icke frambringa en enda fältherre,
som förmådde mäta sig med främlingarna; Banér,
Tor-stensson och Wrangel från Sverge; Condé och Turenne
från Frankrike; Piccolomini från Italien. Icke i
afseende pä mängden, men på godheten var det i
Tyskland en fullkomlig missväxt på både furstar, krigare,
stats- och vettenskapsmän. Så hämnade sig Tyskland
på det slägte, som i inbördes split sönderslet sitt eget
fädernesland och inkallade främlingar att detsamma än
värre förhärja.
A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
