Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de att fatta ett gemensamt beslut och att göra något
sådant gällande.
S ver ge var bland alla de krigförande staterna
den, som näst Holland minst led och mest vann ai
den fortfarande striden. Tysklands byten och
Frankrikes underhållspenningar betäck<e en stor del af
krigskostnaden. En hop (olk skickades väl årligen till
Tyska slagtfälten; men dertill utskrefvos förnämligast
vanartade drängar och gesäller, afsigkomne köp- eller
ämbetsmän. Gifta välartade bönder och liandtverkare
lemnades deremot qvar till rikets förkofran. Handel
-och slöjder uppblomstrade, märkbart nog, under sjelfva
kriget. Så voro Sverges förluster jemnförelsevis ringa;
icen ära och byten af de många segrarna, båda i rikt
mått, strömmade tillbaka öfver landet. Äfven andra
bcvekelscgrunder omnämnas, t. ex. att regeringen
önskade att beständigt hafva en öfvad här till hands för att
• derigenom injaga fruktan hos de illa tilltygade
grannarna, Ryssland, Polen och Danmark; att det unga
befäiet önskade ki ig för att hastigt göra lycka; adeln
för att få gods i Pommern och Tyskland, liksom förut
i Estland och Lillland; också för att vid
ubki’ilningarna kunna tvinga och skrämma sina underlydande
bönder T). Man påstod äfven, att regeringen icke ogerna
såg krigets fortfarande, emedan alla de lifliga, men
oroliga män, som genom oordentlighet och laster råkat i
obestånd och, hvilka eljest vanligtvis stifta missnöje, oro
och villervalla inom landet, blefvo nu utskickade till
Tyskland och således icke blott oskadliga, utan till
och med nyttiga, emedan just sådana af naturlig
\ild-iiet i lynnet och förtviflan öfver sin svåra belägenhet
djeifvast störtade sig i farorna. — Dessa skäl kunna
visserligen hafva inverkat på en eller annan; de voro
dock ej de afgörande. Rätta orsaken till Sverges
lik-gilltighet för fred var den, att det icke ville nedlägga
l) R a la uil> s sa ml. pä Ströii. Fol. 100. Danska mini-
• !ern P. Wibes relation om tillståndet i Syerge 164».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
