Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na en kansler öfver Uppsala, valdes Johan Skytte
äfven till denna syssla, hvilken han förvaltade ända till
sin död, och med synnerlig förkärlek. Han besökte
lärosätet ofta och med granskning. Han gaf betydliga
anslag till lön åt en professor, som skulle
underhålla och uti politiska vettenskaperna undervisa fattiga
adeliga ynglingar, hvilken läraresyssla jemnte
tillhörande boställe ännu bär Skyttens namn. Det var också i
början af Skyttens kanslerstid, som Gustaf Adolf till
akademien skänkte de Gustavianska arfvegodsen, för
hvilken gåfva man tror, att högskolan har till en del
Skyttens gällande förord att tacka.
Mellan Axel Oxenstjerna och Johan Skytte var
någon tid bortåt en ganska stark spänning; orsaken
oviss, antingen täflan om konungens ynnest eller olika
politiska åsigter; troligen båda. Man berättar flere
stickord dem emellan. En gång kom Skytten något
sent upp i rådet. Oxenstjerna yttradi då: »I hafven
»troligen varit uppehållen med att studera Machiavell.»
Skytten svarade: »I kännen honom af naturen.» —
Skyttens namnfadei hette »Johan Skräddare.» På en i
rådet af Skytten gjord anmärkning, svarade Oxenstjerna:
rem acu tetigisti T), hvilket uttyddes, som en
hänsyftning på skräddarebörden. — Skyttens ovilja mot de
rådande herrarna var allmänt känd. När Oxenstjerna
hemkom från Tyskland, besökte han under vägen
Johan Skytte på Grönsjö. En bland de unga sönerna i
huset pekade då på Oxenstjerna och frågade i
barnsligt oförstånd helt högt: »Fader! är denne en af de der
»småkungarna?» Skytten sökte tysta gossen och vända
hort saken. Men Oxenstjerna, som hört frågan,
svarade helt högt: »Så grymtar gris, som gammal galt»2).
Fiendskapen tyckes hafva varit från längre tid tillbaka.
Redan 1614 hade båda medtäflarna ingått en förlik-
1) Ett i latinet vanligt talesält, sodi efter ordet hetyder:
du h«r «ed nålen träffat saken.
2) Brah. Fol. 117 p. 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
