Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ies ifrån införda begreppet om medelbara och
omedelbara undersåtare. I Tyskland var i
afseende på kejsaren hvarje furste en omedelbar
under-såtare, men furstens undersåtare blott medelbara
under kejsaren. Många syftade nu ehuru mindre öppet
«lerhän, att äfven i Sverge skulle adeln anses för
kronans omedelbara, men de andra stånden för dess
medelbara undersåtare, och således som omedelbara
undersåtare under adeln. Ogifta medlemmar af lägre
adeln kallades junker och jungfru; den högre
eders herrlighet; slutligen infördes bruket af eders
excellens.
Förmyndareregeringen utnämnde under hela sin
tid icke en enda grefve eller friherre. Den ville i
början ej heller meddela adelskap, men i brist på
andra medel att belöna de många och stora förtjensterna
måste detta slutligen tillgripas. Några och femlio
personer blefvo under förmyndareregeringen upphöjda till
frälsestånd, hvarförutan ett betydligt antal utländska i
Svensk tjenst varande adelsmän intogos på
riddarhu-set. Stundom finner man dock, alt Axel Oxenstjerna
varnat, och att rådet fruktat, det man med dessa
hedersbelöningar varit för frikostig.
SJUTTONDE KAPITLET.
OM PRESTERSKAPET.
Inom presterskapet funnos många oordningar.
Ståndet led intrång af frälsemannen, hvilka ville befria a’la de
nya sätesgårdarna från lionde till presten, livarigenom
dennes inkomster mycket förminskades. Efter bruket i
Tyskland började också adeln att, hvar i den församling,
der han bodde, tillsätta prest, utan både biskopens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
