Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ofrälsestånd, som ej mer mellan den verldsliga och
andliga ^magten. Rudbecks sträfvande misslyckades;
men så misslyckades äfven förmyndareregeringens
försök med Con.-»i*torium Generale, och Axel Oxenstjerna
måste 1636 sjelf tillstyrka att ej med detta förslag
ytterligare reta presterna.
På riksdagarna var presterskapet regeringens
farligaste motståndare. Orsaken bärtill var dels ovilja
mot de ökade skattebördorna; dels under ledning af
Rudbeck försvar för sina uteslutande rättigheter^
dels den känsla af jemnlikhet och oberoende, som bland
ofrälsestånden utvecklade sig först hos presterskapet,
och var en följd af deras nu erhållna högre bildning i
de under Gustaf Adolfs tid inrätlade gymnasierna I).
Näst försöken att bibehålla och utvidga sina egna
företrädes)ättigheter, riktade presterna sina
bemödanden förnämligast mot adelns privilegier. Riskoparna
tillstyrkte visserligen mildare åtgerder; men vid 1644
års riksdag uppstod inom det öfriga presterskapet ett
parti, som icke lät sig af biskoparna ledas; utan
förklarade, att också de ville hafva sin röst i besluten,
eller också ingengång komma till riksdagen. Detta
parti dref igenom, alt ståndet begärde, det adelns
bönder måtte till kriget betala lika stor gerd , som de
öfriga. Axel Oxenstjerna svarade: att »sådant vore
»stridande mot lag. Hvarje stånd hade sitt privilegium
»att lefva af, adeln sina frälsebönder, piesterna
der-»emot altaret och tionden.» — Riskopen, som förde
ordet, ursäktade sig; »han visste förslaget vara
obe-»hagligt, måite dock på ståndets befallning fram
der-»med; tyckte också, att uti rikets nu varande nöd
»borde likasom vid skeppsbrott och vådeld alla , utan
»afseende på stånd, vara lika skyldiga att hjelpa.»
Oxenstjerna svarade: »I fordren uppoffringar af ossy
»men viljen sjelfva ingenting gifva. Skola vi mista
vå-»ra friheter, så skola ock andra stånd mista sina, ocb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
