Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kl 3 om morgnarna måste Terser us infinna sig pii
slottel för att lära henne Grekiska. Studierna af
detta språk fortsattes under ledning af Freinshemius och
Vossius, och redan på andra året läste hon med
utmärkt lätthet hvilken författare som häldst. Utan
förberedelse öfversalte hon långa stycken ur Plato, och
det på en flytande och vacker Latin, och kunde
dessutom ofta rätta sådana förklaringar eller gissningar,
som de lärde vid mörkare ställen anfört. Inalles
förstod hon tio språk neml. Svenska, Danska, Tyska,
Holländska, Engelska, Fransyska, Spanska, Italienska,
Latin, Grekiska, något Hebreiska och Finska; de
flesta hade hon lärt nästan på egen hand. Det var ej
heller någon blott ordkunskap. Hon läste ifrigt samt
med känsla och omdöme de förnämste författarne på
hvarje språk. Det bästa af hvad Roms, Italiens och
Frankrikes skalder frambringat, kunde hon utantill.
Detta var i synnerhet händelsen med Martialis, Seneca,
Catullus, och alldramest med Lucanus. Men Kristina
staunade^ej heller blott vid dessa lättare ämnen. Den
djup-tänkte Tacitus var en bland de älsklingsförfattare, i hvilka
hon ofta bläddrade. Hon kallade hans skrifter ett
eftertankens schackspel. I allmänhet läste hon gerna historiska
arbeten, äfven filosofiska, i synnerhet Plato och Plotinus.
Till och med de flesta af kyrkofädernas skrifter gick hon
igenom och fattade i synnerhet tycke för Lactantius,
Hieronymus och aldramest för Gregorius Nazianzenus. Äfven
kemi, stjern- och myntkunskap roade henne mycket,
och icke sällan reste hon till Uppsala för att öfvervara der
anställda öfningar uti alla slags vettenskapliga ämnen. Men
snart kunde icke Sverges lärda tillfredsställa en så ovanlig
vettgirighet, och hon började från främmande länder
inkalla de förnämsta vettenskapsmän, som funnos,
hvilka blefvo mottagna med förvånande frikostighet. IIvad
som lika om ej mer hanryckte dessa herrar, var det
nedlåtande, det smickrande sätt, hvarpå de af drott«
ningen bemöttes. Hvarje Torsdags-afton voro de
förnämsta snillen och lärde samlade på hofvet’] och till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
