Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skickelig minister. Det bör äfven högt skattas, att ni, ehu-i
ruväl delaktig i alla rådslag och deras lyckliga uU
gång, aldrig låtit förleda eder hvarken till öfver mod,
ej heller till fåfänglig och obehörig ärelystnad; ulan
ined all trohet och vördnad Ijenal först min fader och
sedan under omyndiga åren mig; och det sednare så.
att jag vid anträdet till regeringen med icke ringa
tillfredsställelse funnit alla saker uti önskeligl tillstånd.
En hvar känner ock, all det är i synnerhet genom
eder, som Danska kriget fått den önskeliga utgång,
hvaröfver vi nu alla oss glädja.
Oaktadt detta skenbara förtroende, denna lysande
hedersbevisning, kan man dock redan före och omkring
denna tidepunkt skönja spåren till bristande välvilja»
Orsaken härtill låg förnämligast i Kristinas lynne. Hon
ägde en för år och kön ovanligt stor förmåga att sköta
regerings-ärenderna. Men både hon och alla måste
dock inse och erkänna Oxenstjernas ändå större
skicklighet. Kristina hade nu att välja mellan tvänne
utvägar. Den ena att upprigtigt sluta sig till den store
mannen samt öppet erkänna och till sin och rikets
tjenst begagna hans ovanliga egenskaper. Den andra
åter var att aflägsna honom, för att sjelf, oförhindrad
af hans inflytande, få efter eget behag styra, och oför~
dunklad af hans anseende, få med egen skicklighet lysa.
Kristina valde den sednare vägen och dertill bidrog
tvifvelsutan hennes brinnande lystnad efter beröm och
utmärkelse. Hon insåg mer än väl, att med
Oxen-stjerna vid sidan skulle det alltid blifva han, som
hufvudsakligen ledde ärenderna, och han, som finge
förnämsta äran af deras lyckliga utgång 5 ingen skulle
kunna tilltro henne, den tjuguåriga flickan, nog styrka att
föra, och skarpsinnighet att styra riksrodret genom
statskonstens alla klippor och grund. Detta var
motbjudande för stoltheten; och Kristina, som skördade
så myckel beröm i alla andra afseenden, kunde ej lida
den tankan, att som regsntinna stå i Oxenstjernas
skugga, och ,se honom beprisad, men sig sjelf mindre aktad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
