Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till och med ökades, och på en bland de sisla
skådepenningar, Kristina lät i Rom jpregla, framställde bon
sig under bilden af fogeln fcnix, ensam flygande öfver
skyarna, och med omskrift: fri jag föddes, lefde och
dör. Detta Kristinas giftermålshat härledde sig visserligen
till en del från hennes ovanligt stora egenkärlek, hvilken
ensam fyllde hjertai, så att der ej rymdes någon
annan eller mägtigare känsla. Förnämsta orsaken var
dock hennes stolthet, hennes åstundan att så mycket
som möjligt vara i alla sina företag fri och obunden.
Jag vet ej, sade hon, huru någon qvinna lian vilja
underkasta sig äktenskapets slafveri. Jag, tilläde hon
en annan gång, jag kan ej tåla, att cn man
behandlar mig, liksom bonden sin åker. Då man föreställde,
huru det vore för rikets säkerhet nyttigt, om hon
ef-terlemnade tronarfvingar, svarade hon: Den nyttan är
ganska oviss. Jag kan likaså lätt blifva mor åt cn
Ncro, som åt cn Augustus. o, s. v.
TOLFTS KAPITLET.
OENIGHETSFRÖN UNDER DROTTNING KRISTINAS
STYRELSE.
Drottning Kristinas regering hade ej varat länge,
förr än inom riket uppkommo eller uppenbarade sig
åtskilliga missnöjen hvilka förorsakade redan då
mycken oro, och i framtiden ganska betydliga hvälfningar,
De förnämsta bland dessa oenighetsfrön voro följande.
Ofrälse ståndens vanliga ovilja mot adeln,
hvilken känsla nu uttalade sig häftigare än förut.
Bönderna klagade högt. Den fängsel- och domsrätt, som
adeln lagligen ägde öfver sina underhafvande, om den
ock af många utöfvades med förstånd och mildhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
