Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ohyggliga geruiugar efter adeln, serdeles cfler Otto Sper-i
ling. Hot besvarades med hot. Våldsamheter
föröf-vades, ofta blodiga; ej sällan till lifvet. Efter blott en
enda natt, det var dock under kröningshögtiden och
dess dryckenskap, lågo på Stockholms gator ej mindre
än tio personer dödade.
Märkvärdigt nog finner man, att Per Brahe, de
adeliga privilegiernas förnämsta och ifrigaste kämpe,
icke varit serdeles dia anskrifven hos ofrälsestånden.
Dessa kastade deremot allt sitt hat på Axel
Oxenstjer-na, såsom den der vore deras hårdaste förtryckare, samt
förnämsta orsaken till fäderneslandets nöd. Presterna,
der de med biskoparnas utestängande voro på egen
hand församlade, togo det formliga beslut: att Axel
Oxenstjerna icke förtjenal lack och beröm af Sverge;
ly han hade på åtskilligt sätt förorsakat kronan
många onödiga utgifter. Riksdagspastorerna kunde likväl
ej förmå sig att utsätta rikskanslerens namn, men
han utpekades tillräckligt; och allmänna
tänkesättet var emot honom uppretadt till den bitterhet,
att ban, enligt sägen, hvarje dag fruktade blifva med
våldsamheter öfverfallen i sin egen boning. Ett rykte,
visserligen ogrundadt, påstod, att grefve Magnus samt
unga NVasaborg hos Kristina utfåst sig att döda
rikskansleren; men alt ingendera vågade försöket.
Troligt är, alt förbittringen mot honom var ett verk af
b of- och folkpartiernas förenade stämplingar. Ingendera
luinde dock skrämma den i sin öfvertygelse orubbliga
mannen. Några, som deltagit i ett borgerskapets
upplopp, voro fällde till dödsstraff. Understödd af Per
Brahe och Jacob De la Gardie yrkade rikskansleren,
att så väl dessa som andra upprorsmakare skulle
läggas på stupstocken, på det riket sedermera måtte få
vara i fred. Bengt Skytte och Salvius fruktade, att
sådant skulle öka villervallan. Axel Oxenstjerna vidhöll
sin sats; ulan att bäfva för den uppväxande stormen.
Jag är beredd, sade han, all gifva min hals för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
