Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
funuos i tjenst endast tjugu. I början af ar 1651
hade deras antal redan blifvit ökadt till 29 och uti April
samma år lade Kristina, del oaktadt, 8 nya derlill, så att
antalet uppgick till 37; med icke ringa tunga för
statsverket. Den skämtande hofjunkaren Ekeblad anmärkte ,
att Sverge bör numera icke på länge blifva rådlöst.
Under riksdagen hade ständerna klagat öfver
mängden af adel och öfver dess förläningar. Kristina hade
hört och äfven till en del gdlat dessa yttranden, samt
sjelf visat missnöje med nämnde stånd. I fullkomlig
motsats till allt detta företog hon sig att året efter
riksdagen upphöja en mängd personer uti adeligt,
friherr-ligt eller grefveligt stånd och att långt mer än de
knappa tillgångarna och någon slags förnuftig beräkning
medgafvo, begåfva dem ined gods och förläningar.
Redan under riksdagen tillskapades fyra och tjugu nya
adeliga stammar; efter riksdagen och till slutet af 1651
ytterligare 34 dylika. Före 1651 funnos inom riket 12
fri herrliga ätter. Endast under sistnämnde år
upphöjde Kristina till sådant stånd icke mindre än 18
ser-skilde slägter, bland hvilka hvar och en borde af
kronan erhålla sitt friherreskap. Somliga fingo ganska
betydliga. Så bekom Paikull åttatiotvå och von der Linde
etthundradefyrtioett mantal. Andra erböllo hela
socknar, och stundom de bästa. Så bekommo
Flemingar-na Libelitz, Liljehökarna Nerpis och Soop Limingo
församlingar. — Före 1651 funnos blott sju grefliga
slag-ter i riket. Den 26 Mars sistnämnde år upphöjde
Kristina i grefveligt stånd, på en gång sju andrå
ser-skilda slägter; och längre fram på året den åttonde.
Dessa erhöllo grefskaper kanske någon gång mer efter
gunsten än förtjensten, dock alltid väl tilltagna. Den
redlige riksdrotsen Gabriel Gustafsson Oxenstjernas barn,
rikskanslerens brorsbarn, Johan Baners son, och Karl
Gustaf Wrangel anhängare af Oxenstjernska partiet
fingo sina grefskap i Kexholms län inemot ryska gränsen.
Gustaf Horn, fick Björneborgs kungs- och ladugård,
samt 231 hela mantal. Königsmark, af drottningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
