- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 9. Drottning Kristina. Afd. 1 /
205

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

låta någon af sina undersåtare gifva Irohclsed ål en
främmande herrskare. Grefve Magnus blef ganska
ledsen öfver afslaget, och ett missnöje uppkom, hvilket
dock snart skingrades. Med dessa uppdrifua anspråk
sammanhängde hans otålighet, så snart någon annan i
utmärktare grad tillvann sig drottningens ynnest; det
tycktes, som grefven ville ensam råda öfver hennes
förtroende och hennes nådebevisuingar. Detta lyckades i
början, och Salvius och Bengt Skytte måste för hans
skull vika från hofvet. Men i längden blef ett sådant
förhållande för den frihetsälskande Kristina ganska
obe-hagligt. Derföre, och när grefve Magnus ville på sam {+-+}
ma sätt störta Bourdelot och Pimentelli, förlorade han
mot den förra allt sitt inflytande, och föll i striden
mot den sednare i djupaste onåd.

Till denna olycka bidrog äfven grefvens eget
uppförande vid stormens utbrott. Han kunde ej förmå sig
att tåla, tiga och afvakta Kristinas återkommande nåd.
Tvärtom, genom allehanda stämplingar och genom ofta
upprepade klagomål öfver sina medläflare, öfver
drottningens köld o. s. v. gjorde hau sig obehaglig,
uttröttade Kristinas tålamod och satte sålunda sjelf vapen i
händerna på sina fiender.

Dessa voro många. Dels afund, dels rättskänsla
hade h os många alstrat ovilja öfver den stora och
oför-tjenta lyckaj grefve Magnus gjort. Äfven andra och
mägtiga driffjedrar tillkommo. De la Gardie var i
följe af börd och förhållanden Frankrike tillgifven.
Bourdelot och Pimentelli, som arbetade för Spanien,
måste derföre också arbeta mot nämnde herre, och
understöddes dervid af hela spanska och engelska
ligan samt af grefvens många afundsmän inom svenska
hofvet.

Samtidens författare berätta följande händelse, såsom
den der också bidragit till ökandet af Kristinas avilja.
En på den tiden ryktbar författarinna vid namn
Scude-ri hade utgifvit en roman, i hvilken hon fjämställde en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/9/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free