Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mången riktade och riktar frågande blickar på
Åxel Oxenstjernas uppförande vid denna hans förra
fiendes olycka. Straxt under första dagarna af
misshäl-ligbeten sände De la Gardie sin skägtinge, Forbus, med
bref och som det tyckes mundtliga hälsningar till
rikskansleren. Grefve Magnus påminte i sin skrifvelse om
den trofasta vänskap, som varit mellan hans far och
rikskansleren, och huru den sednare vid den förres
dödsbädd lofvat fortfarande vänskap och goda. råd åt
de efterlemnade barnen. Nu, i nödens stund, begärde
grefve Magnus ett sådant råd, ett sådant handtag. Om
rikskansleren ville genom sin bemedling lijelpa grefve
Magnus ur olyckan, skulle visserligen Gud i nödens
stund likaså hjelpa både rikskansleren och hans barn.
När Oxenstjerna läst detta bref, satt han först några
ögonblick stillatigande; började sedan beklaga grefvens
olycka; det vore, som den händt hans eget barn. Råd
kunde han nu mera intet gifva; grefven hade alltför
mycket litat på drottningens ynnest, och den frihet
han haft alt med henne samtala. Man måste likväl sc
sig före, innan man angriper öfverhelens närmaste.
Jag har, tilläde han, i tjuguelt år Ijenat högslsalig
konungen; men aldrig varit angifvare, ej heller
någonsin behöft förebedjare. En gång Itade man med
åtskilligt sqvaJler lupit till hans majestät, så alt han
blef orolig och ville af mig veta förhållandet. Då
svarade jag, att jag häldre ville begära mitt afsked, än
störta en medljenare. INär Forbus ytterligare anhöll om
råd, svarade Oxenstjerna. Jag är nu mera af ålder
och sjukdom så försvagad, att jag som ell barn talar
i vädret och kan ej gifva något råd. Jag hade tänkt,
alt det förr skulle blifva jag, som begärde stöd af
grefve Magnus, än han af mig. Forbus frågade, om
grefve Magnus borde tilläfvenlyrs vika undan!
Oxenstjerna afbröt och sade: nej! Han skall ej göra som
Ulfeld och Radziejowsky. 0>n jag varit i deras
kläder, så hade jag slannat qvar i mitt fädernesland,
ehvad jag också måst undergå. Forbus anmärkte, alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>