- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 9. Drottning Kristina. Afd. 1 /
238

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfvergaf sina faders tro ocli omfattade deras; och allt
detta frivilligt, ja nästan helt och hållet af sig sjelf;
likaså att hon, såsoin nian påstod, för att kunna
efterkomma denna inre kallelse, nedsteg från en af
Europas mest lysande troner. Hvilken seger, hvilken ära
för deras bekännelse! Hvilket bevis för dess sanning!
Också blef katolikernas glädje stor; men tyvärr icke
långvarig. Både de och andra märkte snart af en
mängd yttranden samt af Kristinas hela uppförande,
att hon i sjelfva verket satte lika litet värde på den
nya som gamla bekännelsen. Man sökte emellertid pä
ömse sidor hålla god min, för att ej utsätta sig för
tadel eller ållöje. Märkeligt ar dock, att ingen af de
i Kristinas omvändelse deltagande jesuiterna fick af
paf-ven åtnjuta någon belöning, svarande mot en så
lysande, så ovanl-ig förtjenst Det tyckes, som man ringa
värderat antingen deras möda eller ock vinsten deraf.

Yi hafva sagt, att ingen kan med säkerhet
uppgifva de inre driffjedrarna till Kristinas omvändelse.
Man har så mycket mera gissat derom. Några
påfvi-ska ifrare fortforo att tala om en inre andans kallelse
och upplysning, samt om katolska lärans sjelfbevisande
sanning o. s. v. Detla kommer icke på något sätt
öfverens med Kristinas kända lynne, an mindre med
hennes sinnesstämning vid tidpunkten af
trosförändrin-gen. Man kan tvärtom påstå, att beslutet om denna
sednare mognade i samma mån som hennes likgilltighet,
hennes förakt för hvarje religion i allmänhet.

Den andra gissningen är följande: Kristina
kände, såsom vi förut berättat, en liflig åtrå efter de
södra ländernas mildare luftstreck, finare umgänge, yppigare
natur och herrligare konstalster; äfvenså efter tillfälle alt
med sina ovanliga gåfvor lysa i större kretsar. Men
som protestant kunde hon icke utan både obehag och
tvång vistas och resa omkring i det efterlängtade
södern. Derförc skulle hon hafva beslutat antaga
katolska läran; skilnaden vore ju ringa; båda
bekännelserna blotta ceremonier, lika sanna, eller lika tomma;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/9/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free