Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kåUorna för nordens historia alt flyta ymnigare och vissare. Vi
sti oa inom sagans sisla område och närma oss historiens
fastare gr nod.
ISS. Efler Erik Emundsson blef hans son, Björn
Eriksson, Stolkonung i Upsala. Samma lid satt i Birka eller Sigtuna
en Konung af namn Ring, men om hvilken, äfvensom om hans
söner Erik och Emund, hvilka åfven nämnas, man ej känner mer
ån deras blotta namn. Björn Eriksson regerade i 50 år med
godt beröm, vidmakthöll ordning och lag och rikets anseende.
Ban efterlemnade tvenne söner, Olof och Erik. Om Olof, den
åldre brodern, finnes ingenting vidare antecknad!, än att han
varit samkonung med sio broder Erik, och att vid en måltid,
under det han satt vid bordet, han hastigt aflidit till stor
bestörl-ning for alla närvarande. Det minnesvärdaste om honom år, atl
han var fader till Styrbjörn den Starke.
193. Erik , med tillnamnet Segersål], brodern till Olof,
förde efter den sistnämndes död ensam styrelsen öfver riket. Vid
hana hof uppfostrades den unge Styrbjörn. Hos denne redan
som gosse uppenbarade sig en obändig herrsklystnad, ett
trotsigt, våldsamt, oroligt sinne och ett mod, för hvilket faran var
en lek. Tolf år gammal, fordrade hao af sin farbroder den del
af riket, som honom tillkom efter hans fader. Då Erik icke
beviljade detta, ville Styrbjörn icke mer komma till sin farbroders
bord, men gick til) sin faders grafhög och satte sig på denna.
Han ville dermed efter forntida sed gifva sin arfsråttighet tillkänna
och uppegga menigheten att hämnas den oförrätt, ban trodde sig
lida. På detta sått i tvenne år efter hvarandra vid vårens början
satt han på sin faders hög. Konung Erik förehöll ynglingen, atl
hao ånnu var alltför ung lill åren och icke vuxen att tråda till
styrelsen; han skulle afbida sitt sextonde år, då ville han taga
honom till medregent. Men Styrbjörn, drifven af sitt vilda,
otåliga lynne, infann sig på ett ting, der menigheten var församlad
under sin Lagman. Han åtföljdes af sin morbroder Ulf, under
hvars uppsigt och handleduing han uppfostrades, och understödd
af booom, klagade Styrbjörn inför allmogen öfver den orättvisa,
bonom tillfogades af farbrodern, pockade på sin rått och fordrade
med trotsiga ord, att blifva insatt i sitt fådernearf. Men landet
befann sig väl uoder Eriks kraftfulla styrelse, man ville hafva
manvuxna Konungar, och trotsiga ord fördrog man icke.
Styrbjörn och hans morbroder blefvo med sienar afvista från tinget.
Derefter tilldrog sig, att Styrbjörn för en ringa sak nedhögg Ake,
en af Konung Eriks hirdmän, och för delta dråp dömd alt
erlägga den i lagen stadgade mansboten, vägrade han det, emedan
hao trodde sig ega rättighet att dräpa den, som förnärmade honom.
Då betalte Konung Erik sjelf böterna, för atl ställa den dråpnes
frånder tillfreds och afvårja allt buller. Konungen utrustade sextio,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
