Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inbördes brö dra krig, i hvilkel Erik Blodyxa ocdergjorde flera af
sioa bröder och bemåktigade sig deras riken. Erik tar en stor
stridsman oeb väl öfvad i vapen, roen hade ell hårdt och grymt
sinne, tar häftig, uppbrusaude, i talet åter fåordig. Från lolf
ars ålder hade han beständigt legat ute i hårnsder, och fråo ett
af dessa härnadståg hemförde hao eo qvinna af namn G un bild,
dotter af en honde på Halogaland, i öfversta deleo af Norrige.
Han hade tagit henne i Finmarken, dit hon af sin fader blifvit
skickad för att lira trolldomskonster af tvenne de klokaste
Finnar (Lappar) derstädes. Hennes utomordeotliga skönhet fängslade
Erik, sa att han tog henne lill gemål. Hon var vis ocli klok i
många saker, meu lill sinnet grym, försåtlig och falsk. Både
bon och hennes gemål Erik Blodyxa voro af Norrmännen i
allmänhet hatade och fruktade.
125. Harald Hårfager bade på sin ålderdom aflat med en
frilla, kallad Tora Morsterstång, en son, som vid sin födelse efter
gammalt bruk vattenösles ocb vid valtenösningen erhöll namnet
Hikan. Vid denna tid, år 925, nppsteg på Englands thron
Konnog Atbelslao, i våra fornnordiska sagor kallad Adalsten.
Han såode några mån till Norrige, att på hans vägnar lill Konung
Harald Öfrerlemna ett svård; hela fästet var förgyldt, baljan och
svårdsbandet med guld och silfver beprydda ocb besatta med ådla
stenar* Såndemånnen trädde fram infor Konung Harald,
ordföranden för dem höll fästet åt Konungen och talade: ”hår år ett
”svärd, som Konung Alhelstan sänder dig och vill, att du skall
”mottaga.” Konung Harald lade handen om fästet och mottog
svlrdet. Då sade såndemånnen: ”Nu tog du emot svärdet, som
”får Konong ville, och skall du nn vara lians man och tjenare,
”sedan do mottagit hans svård.” Dessa ord öfrerraskade Harald
ocb erinrade honom, huru det var sed, då mån gaf vo sig i
herre-tjenst, att de togo handen om svårdfåstel till tecken, att de
lofvade hnldskap och trohet. Han blef mycket vred, men låt dock
säademftnaen oskadda draga hem. Föl jaode sommar lemnade han
sin unga son Håkan lill sin kämpe Hauk Habrok, en i svåra och
farliga vårf bepröfvad man, beCaflte honom att segla med pilten
vesterot till England och föreskref honom, huru han skulle
förhålla sig. Konung Alhelstan oppehöll sig då i London ocb satt
i elt stort, präktigt gästabud, då Norrska såndemånnen kommo
dit. Hauk Habrok steg in i konungasalen, åtföljd af trettio
kämpar, som bvardera hade en sköld på venstra armen och under
kappan ett draget svård, hvars fäste doldes af skölden.
Kåm-parne slåide sig alla i bredd framför bordet. Hauk steg fram till
Konungen, helsade honom, tog opp den unge Håkan och satte
honom i Konungens knä. Konungen såg på pilten och sporde
Hauk, hvarföre ban så gjorde. Denne svarade: ”Konung Harald
”bad, att da ville uppfostra hans friltobarn.” Den ansågs nem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
