Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behandling, hans moder vederfarits af den Norska Konungen.
Till delta Konungarnes förband slöto sig Håkao Jarls söner, Erik
Jarl och Sven, så mycket ifrigare, som de genom Olof
Tryggvason befunno sig landsflyktiga från silt fädernesland och sina
egodelar. Dessa bröder hade icke blott en säker tillflykt i Sverige,
Brik Jarl hade af den Svenska Konungen äfven erhållit förläningar
till kost och tåriog för sig och sitt folk. Emellertid seglade Olof
Tryggvason genom Öresund åt Venden. Genast skickade Sven
Tveskägg bad derom till Sverige. Då lade Olof Skötkonung
ot med sin sjömakt, Erik Jarl med sin lilla hårflotta, båda
styrde till Danmark och derifrån i förening med Danska flottan
österut till Pommerska vallen, hvar de lade sig bakom ön Svolld
(förmodas vara den lilla ön Raden; utloppet af Odern kallades
fordom Svol eller Voll, hvaraf staden Wollin ännu bår namn).
130. Underhandlingarne mellan Sveriges och Norriges
Konungar, deras förbund och deras rustningar föregingo i sådan
tysthet, att man i Norrige icke bade den ringaste kunskap derom,
så att Olof Tryggvason, som endast af Danmark väntade någon
fiendtlighet, drog till Venden blott med sextio skepp, och då han
i September månad år 1000 åter lade ut derifrån, sedan han
med Boleslav i största vänlighet uppgjort sin gemåls sak, förde en
gynnande vind de smärre skeppen liastigt och fort ut på hafvet.
De sammansvurna Konungarnes förenade härflottor jerote
Håkans-sönernas lågo emellertid dolda bakom ön Svolld. Man låt de
smärre Norska skeppen segla förbi, och först når omsider man
upptäckte ett skepp, Ormen Långa, det största någoo ditintills sett, med
höga bord ocb ett drakhufvudså stort och så högt förgyldt, att dess
glans spridde sig vidt omkring på sjön, når solen derpå kastade
sina strålar, då redde sig alla till med ifver och hast, och
höf-dingarne ordnade flottorna lill anfall. Når Norrmännen nu sporde,
alt ofred hår mande möta, låt Olof Tryggvason genast draga in
seglen på Ormen Långa och befallle, att mao skulle rusta sig till
strid. Anna var man på Norska sidan okunnig om den
fiendt-liga styrkan, och man trodde sig hår hafva atl möta elt anfall
endast af den Danska makten. Men når hela den förennde
Svenska och Danska flottan kom utroende från ön och inom kort hela
sjön vidt omkring belåcktes af fiendtliga skepp, då rådde en klok
och tapper man, Thorkel Dydril, Olof Tryggvasons morbroder,
all genast åter upphissa seglen och styra ut på hafvet efter den
öfriga flottan, emedan det icke kunde räknas för feghet, alt i elt
fall som delta se sig och de sina till godo. Olof Tryggvason
svarade: ”ånna aldrig har jag flytt i strid; råde Gud för mitt lif;
”men icke skola mina mån länka på flykl; dragen bårkläderna på
”och bereden eder till strid.” Derpå blåstes ur ludrar till tecken,
att skeppen skalle låggas till hvarandra och på öfligt sätt, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
