- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Första delen. Sagoåldern /
115

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Dtill Ormen Unga med friska krafter. Så blef åter en ny och
bäftig strid, vapendån och rop af uppmuntringsord. Olof
Sköt-konuog bade_elt utvaldt manskap, ty alla voro starka och vål
beväpnade män. De gjorde elt hårdt anfall. Norrmännen värjde
sig med föriviflan. Olof Tryggvason stod i bakstam men af sitt
skepp, sköl med pilar, kastade handsaxsar, ofta båda på en gång,
standom gick ban fram i Sjelfva buggstriden och klöf mången
kämpes hufvud. Det säges, alt strideo mellan begge Olaverna
varit den hårdaste och skarpaste. Men Norrmännen hade af sina
högre skepp den fördelen, alt deras hugg och skott träffade
säkrare och kraftigare. Efter lång och blodig strid, med förlust af
flera skepp och mycket folk, måste slutligen äfven den Svenska
Konungen lägga bort. Midt under denna kamp med sjelfve
Ormen Långa och de på ömse sidor om honom närmast liggande
skeppen gick striden icke mindre hårdt an ytterst på flyglarne af
Olof Tryggvasons lilla flotta. I denna strid, der Norrmännen ej
blott bade att skydda framstammen mol den framifrån anfallande
fienden, men äfven måste försvara sig på sidan mot den
sidbords tilläggande, med huggvapen pågående och städse med friskt
folk från de Svenska och Danska skeppen förstärkta Jarlen, gick
för Norrmännen det ena skeppet *förloradt efler det andra, större
delen af folket stupade, alla åter, som öfverblefvo, räddade sig
från det öfvervunna skeppet in på de andra. Så skedde, att
omsider af Olof Tryggvasons lilla flotta endast Ormen Långa
återstod. På denna hade nu alla, som undkommit från de Öfriga
skeppen, samlat sig. Rundt omkring lägrade sig hela den
fiendtliga hårflottan så, att Ormen låg likasom kringsluten inom en
mor af skepp. Nu uppstod hår en strid, i sitt slag en af de
märkvärdigaste, forntidens håfder veta omtala. På ena sidan en
liten, omkriog sin Konung samlad hop af kämpar med
lejonstyrka och lejonmod, i en kamp på lif och död; på den andra en
makt, som Irots sin stora öfverlägsenhet och sina ej mindre stora
och frejdade kämpar icke utan största möda förmådde fasthålla
segern; på begge sidor den yttersta ansträngning af kraft och
mod. Hår höggs med slagsvärd, här stacks med spjut, här sköts
med pilar och kastades med allt, hvad till vapen dugde och med
händer kande fattas. Öfver Ormen störtade sådana skurar af
vapen från alla sidor rundt omkring, att Olof Tryggvasons mån
knapt bnnno mer ån atl värja sig med sköldarne. Då försökte
Erik Jarl att stiga upp på Ormen, men blef så mottagen, alt,
thora hårdt och manligt han stridde, han kom baklänges ned
till sitt skepp, och alla de, som följt honom, blefvo dels
neder-gjorda, dels sårade. På Ormen skallade höga glädjerop. 1 många
hårda slag, sade Jarlen, bade han varit, men ånnu aldrig
öfver-lefvat en sådan strid och aldrig sett ett skepp 6å vanskeligt att
taga som Ormen Långa. Änno en gång lade Olof Skötkonong

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/1/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free