Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det utgjort ett eget rfittssamfund för sig, kan icke med någon
visshet bestämmas. Dessa alla för sig beslående samhällen eller
råttssamfund, de mindre som de större, häraden som landskapen,
hade hvari för sig sitt serskilta, sammanhållande föreningsband:
Häradstinget nemligen med Häradskonungen eller höfdingen för
häradet bildade föreningsbandet mellan häradets husfäder;
Landstinget åler med Fylkis- eller Landskapskonungen utgjorde det
sammanhållande bandet mellan häraden i landskapet; till ett helt
åter förenades folket genom Upsala-konungen och de af Oden
stiftade gemensamma offerfester.
158. Till grunden hvilade det hela af samhällsbyggnaden
på Religionen. Behofvet af säkerhet och gemensamt försvar,
såsom ofta öfvergående och icke alltid lika, var ensamt icke
tillräckligt att gifva varaktighet och bestånd åt dessa första
samhällsföreningar, så långe i mensklighetens barndom de politiska
för-faltningarne ännu befunno sig i elt mycket outbildadt skick och
icke förmådde utöfva någon tvångsmakt öfver mån, som hvar
hade sin egen vilja, i alla förhållanden handlade som män för
sig och Sjelfva voro sitt eget värn. Men dessa samma
menniskor, som i allt vädjade till svärdet och sin egen kraft, boro
deremot mycken fruktan för de högre väsenden och osynliga
makter, som de trodde beherrska naturen ocb råda för menniskor nas
öden. Denna tro på styrande gudamakter ledde i folkens
barndom till tron på vissa gudomligheter såsom skyddsgudar. Dem
hembar man sin dyrkan, dem rådfrågade man i alla vigtiga
företag ocb anslälde offer till dem; man dömde af offerdjurets
blod till deras nåd eller onåd, eller utrönte man deras vilja genom
den heliga loltkastningen, som skedde med lotter (hlutir), stora
tärningar, prydda med gudabilder eller på annat sått märkta med
vissa tecken, och hvad som troddes vara Gudames förklarade vilja
eller beslut, det underkastade sig åfven de vildaste kämpar med
hörsamhet. Derifrån kommer, att alla offentliga handlingar fingo
en religiös karakter, och derifrån grunden till den presterliga
makten och värdigheten hos de forntida folkens föreståndare. På
delta sått stod hos våra äldsta fäder allt onder Gudarnes skydd. Man
offrade till dem i lunder, på höjder och i tempel, för att
nedkalla deras skydd, blidka deras vrede ocb utforska deras vilja.
Det heliga offerrummet kallades på vårt forntida språk Vi eller
Ve (helgedom, deraf viga, helga). Invid offerplatserna och
heliga som dessa voro åfven de gamles domareplatser eller de så
kallade domkretsar belägna, hvaraf lemningar mångenstädes ännu
träffas i vårt land. De fordna såkallade Tingen voro icke
inskränkta till blotta rättegångsstämmor; de voro fastmer allmänna
möten, till hvilka man kom tillsamman för att på en gång offra
åt Gudarne, skipa rätt och lag medborgare emellan ocb tillika
rådplåga öfver de allmänna angelägenheterna. Det var under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
