- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Första delen. Sagoåldern /
193

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tiga re ftn någon Eogelsk Konung farit före dem. De rycka till
sig steg för steg åfven Nordmännens besittningar ocb bringa det
omsider derhän, att Nordmanna-rikena Northumberland, Oslao*
ge In, Mercien och Essex underkasta sig Konungen af England.
En bidragande orsak dertill var, atl mellau Nordmännen inbördes
ofla rädde osämja ocb att de utbredde sig för vidt, spridde,
fördelade sig i många små hät hopar under serskilta höfdingar, hvilka
icke alllid voro euiga mellan sig; bärtill kom ännu, att
Engelsmännen lärde och eftertogo Nordmännens krigskonst, Ii varemot
dessa under den långa bosättningen i ett yppigare land, genom
ett förändradl lefnadssått, genom det dagliga umgänget med
in-födiogarne och till en del äfven genom Christendomens antagande,
i lidens fortgång förlorat mycket af sin första krigiska ait. Men
ehuru icke mer bildande sjelfständiga riken undrr egna Konnngar,
fortforo dock Nordmännen alt algöra en icke obetydlig del af
Englands folkmängd, synnerligen i Northumberland, och fråo
Skandinavien strömmade Nordmän till England, emedan de blefvo der med
välvilja mottagna och det lemnades dem frihet alt följa de lagar,
som de funno vara för sig de bästa. Detta förskaffade England
anseende och äfven fred, så länge det styrdes af dugliga, kraft*
fulla regenter. Annorlunda åter blef förhållandet, när Etlielred,
ättlingen i fjerde led från Alfred den Store, år 979 uppsteg på
Englands thron, en regent, lika oskicklig för fred som för krig,
och flottan och alla försvarsanstalter försummades. Då blef
England på nytt ett mål för nordiska vikingars anfall och härjoingar.
De landstego öfverallt på kusterna, härjade, plundrade, slogo de
trupper, som skickades emol dem, bestormade och intogo städer
och drogo vidt och bredt omkring i landet med så mycket större
framgång, som många af deras dervarande landsmän slogo sig på
deras sida. Ethelred kom derigenom i sådan nöd, att ban år
991 med tiotusen Pund måste köpa sig fred af de härjande
vi-kiugarne. Delta var den första skall, som utskrefs af landet och
till Nordmännen erlades under namn af Da negeld
(penningskatt till Danskarne). Sedan måste densamma flerfaldiga gånger,
ej blott förnyas, men åfven mångdubblas, emedan nya
vikinga-bopar beständigt ankommo och med hvarje gång utbredde sig allt
vidare kring landet. Deraf förklaras åfven, hvarföre bland de i
vårt land gjorda fynd af gamla mynt en sådan myckenhet
Engelska penningar förekomma, ocb bland dessa mer än två
tredjedelar af Konung Ethelreds, myntade mellan åren 979 och 1010.
Han, oförmögen att skydda sitl rike, uttänkte omsider ”efier sina
”höfdingars ocb goda mäns råd” ett medel, att genom
utrotandet af alla i England boeode Nordmän afskräcka deras i
Skandinaviska norden varande landsmän från alla vidare färder till
Eogland. Hemliga befallningar utgingo till alla landskap i Eng*

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/1/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free