Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt väl, så länge denna ält styrde. Men Stenkilska ätten har
icke varit ensam radande öfver riket. Vi hafva kontingalängder,
der bland Konungarne för denna tid förekomma en Olof
Näs-k ön ung och en Kol. Olof Näskonung var fader (ill Ragnvald
Knaphöfde, och om Kol heter det, alt han var son af Blot-Sven
och af Svearne kallades Erik Arsäll, emedan god årsväxl i hans
lid fröjdal landet, och han i allt varil Svearne så behaglig, att de
uppkallat honom efter de forntida, af minnet högt uppburna
Upsala-Erikarne. På samma lid och af samma grund erhöll Konung
Erik i Danmark, som regerade åren 1096—1103, tillnamnet
Eyegod eller Argothe, hvilket tillkännager, att Danmarks rike,
likasom Sveriges, denna tid haft att glädja sig af en god årsväxt.
Kol, den af Svearne så kallade Erik Årsäll, var fader till
Sverker, hvilken omkring år 1130 af Östgöterna och Svearne blef
lagen lill Konung. Näst före honom åter hade Ragnvald
Knaphöfde varit Östgöternas och Svearnes Konung. Vi se häraf, att
på samma lid Konungarne af Stenkils ält styrt öfver
Vestergöt-land, hafva andra Konungar af Blol-Svrns ält (lill hvilken efter
all sanuolikhet äfven Olof Näskonung och Ragnvald Knaphöfde hörde)
varit rådande öfver det egentliga Svea-rike och tillika öfver
Östergötland. loge den Äldres välde öfver Svea-rike, efter B lots vens
fall, bar således varit kort och från denna tid Stenkilska ättens
konungadöme egentligen inskränkt till Vestergötland, der
densamma äfven, såsom sjelf upprunnen af Vestgöta slägl, genom
bibehållen och fortplantad kärlek för slambygden eflerlemnal det
kära minne, som uttalar sig i konungalängden vid landskapels
lag, hvaraf således äfven del goda, densamma förtäljer om
Konungarne af Stenkils ätt och rikets välstånd nnder deras
regeringstid, endast och synnerligast afser Vestergötland. Man har dock
inga spår af inbördes strider, såsom fallet var efler Stenkils död
och i början af loge den Äldres tillträde (ill konungadömet.
Antingen detta kommer af krönikornas okunnighet om
tilldragelserna, eller fred och lugn verkligen herrskat i riket, och om
der-till bidragit det mer fridsamma än krigiska, mer fromma och
varsamma ån högt stråfvaode lynne, som synes hafva utgjort
liuf-vuddragel i karakteren hos Stenkils ättlingar, så all de fredligen
och ulan molstånd låtit andra Konungar innehafva väldet i öfre
delen af riket, eller de tillåfventyrs icke funnil sig mäktiga att
börja strid med Svearne, det veta vi i anseende till del ringa vi
känna om förhållandena denna tid icke att bestämma. I den
mon emellertid häfderna börja sprida något mera ljus öfver
tilldragelserna, varseblir man en fortgående kamp mellan Svearne
och Göterna om föreiriidesräll i de politiska angelägenheterna och
i brytning dermed ätllingarnes af konungahuset anspråk på
kon-ungadömet efter gammal arfsrått, af hvilket allt de närmaste
följderna uppenbara sig i våldsamma, blodiga regentombyten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
