Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
narne gafvo den öppna staden till pris och flydde med sin
redbaraste egendom til) kastellet, hvarefler Venderna täude eld på
sladen och sedan rastade sig till anfall mot kastellet. På lika
sått, då Svenskarne kommo till Ladoga och med sin flotta lade
sig framför staden, tånde stadsboerna Sjelfva eld på sina
trådbyggnader och inneslöto sig med sin ståthållare inom borgen
eller den afskilda del af staden, som var försedd med borg (280),
denna troligen efter tidens sått med vall och graf omgärdad,
likasom del hufvudfåste, Sigurd Jorsalafarare låt i Konghell anlågga,
hvarom det heter, alt han låt der bygga en ansenlig fåstning af
torf och sten, grafva en stor graf deromkring samt uppföra hus,
kungsgård och kyrka inom fåstningen eller kastellet. Håraf kunna vi
äfven leda oss till ett begrepp om förhållandet med Birka och
det gamla Sigtuna eller det så kallade Forn-Sigtuna. Vi erinra
oss, alt då Ansgarius första gången kom till Birka, hade korl
tid förut en Konung af namn Emund, som varit från riket
för-drifven, i Danmark samlat omkring sig en hop vikingar och med
en flotta af 32 hårskepp styrt upp i Målaren och lagt sig
framför Birka; de förskråckta Birkaboerna togo då sin tillflykt lill
den hårdt invid liggande staden, der många och måkliga
gudar voro (115). Vi se hår ett lika förhållande, som vid Konghells
och Ladogas öfverraskniog af fiendtliga hårskepp: stadsboerna
(Bir-kaboerna) söka sin tillflykt inom den nåra intill liggande borgen
eller den på sill sått befåstade delen af staden. (Sigtuna). Birka
har nemligen utgjort den öppna köpstaden, Sigtuna innefattat
afgudabusel, kungsgården, borgen, således bildat en afskild del af
staden; der var det, enligt sagan, Oden valde sin borgstad,
stiftade offren oeh bygde ett gudahus. Isländarne nämna aldrig Birka,
men blott Sigtuna, såsom varande af ålder ortens högoamn; de
fremmande köpmännen åter, som kommo hit för handelns skull,
och för hvilka orten som marknadsplats var allt, benåmnde
densamma ej med annat namn ån Birca, det vill såga staden,
köpstaden. Bur c, bur ga, burig, byrig förekomma i
forngerma-uiska språken såsom ursprunglig benämning på stad (det år först
sednare dessa ord antagit den inskränktare bemärkelsen af
innesluten, befåstad ort, borg, borgstad). Derifrån ursprunget till
namnet By rea, Birca, och deraf förklaras åfven grunden dertill,
att då i XII—XIV århundraden köpståderna i de nordiska
rikena, efter mönstret af de utlåndska, bildade sig till egna
stads-mannasamfund med serskill rått och rättskipning, dessa rikens
åldsta stadslagar bära namn af Birkerätt (i Norrige
Biarkey-iar rettr, Biarköe Bet, i Danmark Birke- och Biarkw-rett,
oeh hos oss Bicerköm roettur), betecknande stadsrätt,
köpstads-råtl. Hvad långe varit antaget, att Birka skulle hafva varit
beläget på den i Mälaren liggande ön Björkö, som deraf i sitt namn
förmodas bibehålla ett minne, så år detta endast en på ljudlik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
