Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grandsats, då husfäder af samma ätt åtgjorde ett helt för sig i
förhållande till andra filter och odaljorden betraktades såsom en
helgedom för hvarje slägt, emedan af dess bibehållande berodde
slägten9 styrka och betydenhet, derföre slägt jord icke fick afhåndas,
detta åter skett, oro dotter tagit arf med sonen, och hon,
borl-giftad till annan ätt, då öfverflyttat till densamma odalråtten och
derigenom förminskat fäderneslägtens anseende (165—166). Med
samhällsbandens fastare tillknytande åter, då ett mot forngamla
tider mer ntbildadt samhällsskick gjorde sjelltörsvarel miodre
behöfligt, slAgtförbindelser således icke mer voro de enda eller de
starkaste skyddsvärn, bereddes derigenom åfven vågen för
med-gifvande af ett jemnlikare förhållande i rättigheter mellan mao
och qvinna i det samhälliga lifvet. Fort byggande således på deo
af Erik den Helige i Christendomens anda lagda grundval,
stiftade Birger den sedan, från hans tid, sex århundraden igenom
intill våra dagar (nemligen (ill år 1845) efter allmänna
landsrätten gällande lag, alt dotter efter fader och moder skulle taga
arf jemte sonen, hon emellertid blod en lott, men sonen två, och
efter samma förhållande, hvarhelst broder ärfde, haos samarfva
syster taga half. lott mot honom. Han gaf denna lag vid firandel
af sin son Valdemars, förste Konungens af Folknngaätten
förmålning år 1260 eller 1262 (man vet med visshet icke
hvilket-dera) med Danska konungadottern Sofla. Dottern emellertid
tillerkändes blott half lott mot brodern, emedan man fann angeläget
att sörja för sönernas besutenhet, såsom de, hvilka hade att bära
samhällets bördor och värna fädernejorden, dem åfven ålågo
fler-faldiga offentliga värf, serdrles vid de många tingen, som dessa
tider förrföllo, de tillika borde taga vård om sina systrar, allt
således hvilade på mannens kraft. Huru med afseende härpå, då
på ena sidan man erkände dotterns billiga anspråk jemte sonens,
man på den andra tillika sökte förebygga fädernehemmanets
försvagande deraf genom afsöndringar eller klyfningar, ser mao af
de stadganden i gamla lagarne, som bjuda, att dotterns arfvedel
skulle henne tillskiftas i utjordar eller kringliggande jordegor,
sådana , som icke egentligen tillhörde eller närmare sammanhängde
med odal- eller hufvudgården, och endast då, når gårdarne
eller hemmanen, som ärfdes, voro flera ån sönerna, egde hon i
dem taga sin lott (och samma grundsats återfinnes åfven i 1734
års Lag). Det ligger häruti en föieuing af karleken till
fädernejorden med omtanken för slägtens fortfarande bestånd ocb;
odalmannens derpå grundade sjelfständighet och anseende.
332* Fråu Birger Jarl härstammar åfven den lagstiftelse,
som bår namn af edsöre (ed-söre, edsvårjande, svuren ed, af
ed och swwria, svärja) och under denna benämning ej blott år
intagen i de forntida lagarna, men åfven, ehuru många
förändringar derutinnan under tidernas lopp blifvit tillvägabragla, ingår i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
