Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan dem. Valdemar utsåg lill goda män på sin sida Norska
och Danska herrar; Magnus på sin sida valde endast Svenska min,
bland dem Upsala-erkebiskopen jemte Biskoparne af Linköping,
Skara och Strengnäs samt Vestgöla-Lagmannen tillika med trenne
andra Svenska herrar. Af båda parterna uppdrogs åt Konungen af
Norrige att föra ordet, medla och efter billighet jeroka rätten.
Men de ömsesidiga fordringarne voro så oförenliga, och sakerna
inom Sverige hade redan tagit en sådan vändning, alt ingen
möjlighet tedde sig för framgången af det företagna
förmedlingsver-ket. Af männen på Valdemars sida yrkades, alt han åler skulle
insättas i fulla besittningen af riket; de Svenska herrarne deremot
ville till Valdemar endast öfverlåta det aflägsna Helsingland jemte
de frånliggande vester om Venern belågna landskapen Vermland
och Dal. Fredsunderhandlingen gick om intet och mölet
upplöstes. Valdemar hade inom sitl fädernerike geuom sin svaghet,
sin dådlöshet och försagdhet förlorat allt anseende; Magni
berr-skareegenskaper åter och glansen af hans hof vunnit folkets
bjer-tan för honom. Den Norska Konungen, så mycket han ock
antog sig Valdemar och ogillade hans broders samt Svenskarnes
förhållande mot hooom, vidlog dock inga kraftigare steg till försvar
för hans sak och var sålunda i Sjelfva verket för sin svåger blott
ett svagt stöd. Denne Konung har stora förtjenster af Norriges
rike genom sin vård om lagarnes förbättring och deras bringande
i öfverensstämmelse med hvarandra, hvaraf han äfven i Norriges
bäfder erhållit tillnamnet Lagabäter; men sa välgörande i
många afseendea hans fridsamma 16-åriga regering var för landet,
räknar man dock från hans tid början till Norriges aftagande i
makt och anseende, i det han af kärlek till friden eftergaf
rättigheter, föredrog lugnel framför äran, utan svärdsslag uppoffrade
frånliggande besittningar, derigenom nedstämde folkets krigiska
anda, och för vinnande af frid från kyrkans sida inrymde
prester-skapet fri- och rättigheter, hvarigenom kyrkan hotade att växa
konungamakten öfver hufvudet och grund lades till de slrider,
hans efterträdare hade att kämpa till hämmande af kyrkans välde
och återvinnande af de verldsliga makten tillhöriga rättigheter.
Magnus saknade fadrens kraft och mod.
348. Valdemar sporde, att ett missförhållande
uppkommit mellan hans broder Magnus och Konung Erik Glipping,
fattade deraf hopp, att genom Danska Konungens hjelp återkomma
till besittningen af sitt rike, och drog i detta hopp öfver till Dan»
mark. Erik Glipping påyrkade betalningen af de 6000 marker
rent silfver, som Magnus och hans broder Erik förbundit sig att
betala för den erhållna undsättningen; de fremmande trupperna
emellertid hade på hemlågel efter härfärdens slut farit illa fram i
de Svenska bygderna, öfvat våld och plundrat; Magnus gjorde
påstående om ersättning för den honom och hans land derigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
