Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på färder från ort till ort, från landskap till landskap. Hans sista
verk var utfärdandet af en handling öfver ett mellan honom och
munkarne i Eskilstuna gjordt hyte af några gårdar. Detta skedde
i Bjälbo i närvaro af hans son Birger, hans bröder Valdemar och
Bengt jemte flera af Konungens rådsherrar den 3 December år
1200, och femtonde dagen derefter, den 18 December samma år,
a fl ed han på Visingsö, i fulla kraften af sin mannaålder, såsom
näppligen ännu kommen till femtio år. Sörjande buro bönderna
hans lik från Visingsö upp till Stockholm till det af honom sjelf
utsedda hviloställe i Gråmunkarnes dervarande klosterkyrka
(nuvarande Riddarholmskyrkan), hvar haos jordiska leronlngar
nedsat-les i den för dem beredda grift framför höga altaret. ”Thet
la-”stade många, att han skulle dö,” så tolkar Stora Rimkrönikan
den allmänna sorgen. Folket saknade honom ogerna i hans
ånnu kraftfulla ålder och talade mycket lill hans lof; sorgen var
allmän och stor, och mången man följde liktåget under tårar. Af
krönikorna prisas han som en evigt minnesvård Konung, och
ånnu länge var hos efterkommande hans minne i välsignelse. Magnus
var född lill herrskare. Konungadömet stod högt i haos begrepp,
och efter det sått han nr Christendomens åsigt uppfattade
detsamma som en gudomlig stiftelse, hade han äfven en hög känsla
för sina herrskarepligter. På samma gång han fåstade laudels
stora slågler med starkare band vid (hronen, höll han dem
äfven med stark arm inom skrankor och värnade med samma
omsorg allas rått, de svagares och rin<rares lika med de stora
herrar-nes, styrde med omhugsan sitt rike och såg i allt blott derpå,
att lika rättvisa skipades ål alla; i öfrigt nästan obevekligare mot
förnäma brottslingar ån mot andra, efler den grundsats han öppel
uttalade, att ju väldigare en vore, desto svårare de af en sådan
begåogna förbrytelser, derföre äfven hans straff borde vara så myckel
hårdare. Så andäktigt han främjade kyrkans alla angelågenheter
och sa omhugsamt han höll upprätthållandet af de andliga
personernas åra för statspligt i anseende lill deras inflytelse på
borgerliga lifvets förhållanden, så lilet låt han sig dock i
handhaf-vandet af sitt konungakall inskränkas af de vördiga fäderna. Ehura
han lemnade domkapitlen och Romerska Stolen i ostörd utöfning
af dem tillkommen rått alt tillsålla Biskoparne i riket,
betraktade han dessa dock som sina Biskopar och fordrade af dem
ovil-korlig undergifvenhet och sträng hörsamhet för sina befallningar.
373. Magnus öfverlefdes af tvenne sina bröder, den åldsta
ocb deo yngsta af dem, Valdemar och Beogt. Valdemar, som de
första åreo efler sin afsägelse af riket uppehållit sig ömsom i
Danmark ömsom i Sverige, anklagas, att sedan hafva öfvergifvit sin
gemål, sammanlefvat med andra qvinnor af ringa slågt, fört en
skymflig, vanhederlig lefnad och äfven förehaft ståmpliogar lill
fredslugnets störande i riket för återvinnande af kronan, derföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
